Pink stinks??

Kollade på nyheterna idag om genusdebatten kring kill- och tjejleksaker (de hänvisade bl a till en engelsk kampanj pink stinks). Jag ska (av ren tidsbrist) fatta mig kort. 1) Låt kidsen leka med vad sjutton de vill! Men... 2) se till att det finns ett brett och vettigt utbud! och 3) Låt alla barn få vara de individer de är.

Alltså vill lilla raringen leka med dockor låt henne göra det, är det en han låt honom göra det också - utan pekpinnar. Till leksaksfabrikanterna (och föräldrar) se till att det finns rosa helikoptrar och coola svarta tvättmaskiner med många knappar och inte bara tvärt om. Underskatta inte utseendet och förpackningen. Köp inte saker som är rosa och fluffiga bara för att du handlar till en tjej eller batteridrivet med mycket knappar till en kille. Tänk efter först, vad gillar den här PERSONEN, vad har han/hon för intressen, vad tycker han/hon är roligt osv.

Vår stora tjej har t ex aldrig lekt med dockor, hon tycker det är urtrist. Däremot gillar hon rosa och glitter, älskar att måla och rita och pyssla. Gillar att röra sig, sporta, klättra, hoppa. Gillar musik och böcker samt spel. För att ta några exempel. Självklart köper vi då inte några dockor till henne utan hellre hoppstyltor och målarblock. Däremot säger hon ofta att hon vill ha den där söta bebisdockan som hon ser på bilden i leksakskatalogen men då frågar vi henne om hon tror att hon kommer att leka med den - hon leker ju inte med de dockor hon har. Svaret blir då alltid - Nej, jag gillar inte att leka med dockor...!

Uppmana barnen att tänka efter själv vad de tycker om och trivs med att göra, då tror jag att det löser sig själv förr eller senare!

Prestationsångest

Sitter här och suckar så smått...! Ibland får jag sådan prestationsångest när jag ska skriva här eller i andra sammanhang. Jag börjar ifrågasätta om det är någon idé att skriva någonting alls! Jag menar, vem vill egentligen läsa vad en ytterst medelmåttig småbarnsmorsa behagar skriva när det blir några minuter över. Så ohyggligt intressant och spännande liv lever jag knappast! Inte så att jag är missnöjd på något sätt, men hur intressant är det för andra att ta del av egentligen!?

Fast å andra sidan är det kanske det som är poängen, alla är väl vanliga och medelmåttiga i någon grad men också exceptionella och unika på något sätt. Kanske kan det också finnas en poäng i att det går att läsa om vanliga rätt så "medelmåttiga" människor för att hitta någon man kan identifiera sig med.

Nåja, imorgon är det söndag och dags för Tomtesafari här i Sommen, jag ska fixa med julklappar hade jag tänkt och förbereda måndagens miljögruppsmöte på jobbet. Om jag lyckas få någon tid över ska jag försöka skriva något om landsmötet till länets fp-blad - Klinten, något som jag har mycket dåligt samvete över för att jag inte tagit mig tid till ännu!

Glömsk!

Insåg idag att jag glömde bort (bland annat) att jag skulle ta med och se till att få underskrivet förklaringar från så många som möjligt på kommun- och landstingslistorna. Men det glömde jag naturligtvis så nu blir det krångligt att få tag på alla. Suck!

Nåja, idag har jag i alla fall hunnit med rätt mycket jobb - trots att lille sötnosen fick följa med till kontoret. Dessutom har vi hunnit vara på BVC för besiktning och ätit lunch tillsammans med mannen inne i stan. Ja och så har vi köpt dessa evinnerliga "nisse-presenterna" till julkalendern. Jag hade hoppats att stortjejen skulle ha glömt den i år, men icke! I sista sekund kom hon ihåg eländet!

Nu ikväll har jag också läst tidningar och kollat på nyheterna om de hemska övergrepp som skett på barn på en förskola i Jönköping. Skyller på ammningshormoner men jag måste erkänna att tårarna trillade samtidigt som jag blev så arg på allt svart och mörkt i vårt samhälle. Det är bra att det finns sådana som min politiska kollega och tillika åklagare i Jönköping - Anna Mårtensson, som klarar av att ta sig an sådana här fall. Jag tror inte att jag skulle klara det själv, jag skulle förmodligen bli sjuk både fysiskt och psykiskt efter ett tag!

Julfest!

Igår kväll hade fp-tranås höstens avslutande julfest med underhållning av vår gruppledare tillika trubadur Per Ulfsbo. Förhoppningsvis kommer det snar att ligga ute ett klipp från detta på vår blogg (se länk här intill), tillsvidare får ni nöja er med ett foto! Det hela var hur som helst mycket trevligt, dryga tjugotalet glada folkpartister från 5 till 86 år träffades och festade på julgröt, goda ostar, klenäter och pepparkakor och knäck och annat julgodis!

Extra roligt var det att tre av våra nya medlemmar kom dit. Det är ju fantastiskt roligt att vi har fått så många nya mycket kompetenta medlemmar som dessutom vill delta aktivt i det politiska arbetet!

Något annat som glädjer mig mycket är att fp i budgetförhandlingarna med de övriga i alliansen fick igenom att 4,5 miljoner av överskottet skulle öronmärkas för äldreomsorgen och skolan. Inte minst när det gäller äldreomsorgen känns det bra. Det har varit en tung period som socialliberal när vi tvingats göra så stora nedskärningar för de svagaste i samhället. Även om jag själv inte är berörd så tycker jag ändå att ett samhällets styrka och välfärd i mångt och mycket kan mätas i hur vi tar hand om våra äldre och andra med stort hjälpbehov. De extra pengarna gör förmodligen inga underverk, mer skulle behövas men det är i alla fall något!

Prioriteringar

Har på sistone insett att jag måste börja göra prioriteringar bland mina politiska uppdrag. Det har endast delvis med livet som småbarnsmorsa att göra (det är ju trots allt rätt övergående), däremot har det med mitt företag att göra. Jag har helt enkelt för dålig diciplin och prioriterar alltför ofta politiken före utvecklingen av företaget något som i slutänden gör att både plånboken och familjen blir lidande.

Men jag tycker att det är ohyggligt svårt att veta vad jag ska prioritera och vad jag ska välja bort. Som det verkar just nu så är det antingen länsförbundet eller ordförandeposten här i Tranås som ryker - men jag velar dag för dag vilken utav dem! Vad är egentligen roligast och mest givande? Vart passar jag bäst? Vad är största utmaningen och vad innebär mest/minst jobb, vart får jag störst stöd och hjälp när det behövs?

Vad tycker du? Alla åsikter välkomnas - hjälp mig att välja! Eller har ni kanske tips på hur man blir effektivare och bättre på att prioritera!? Lämna kommentarer här eller maila mig på frida.gardmo@liberal.se!

Stressig söndag!

Egentligen hade jag tänkt hinna jobba igen lite idag men det blev inte över någon tid till detta! Istället har jag tillbringat första hälften av dagen med att panik sy en "tarzan" dräkt till min kära dotter som hade en dansuppvisning med dessa kostymkrav ikväll. Genrepet började 14:15 och showen 16:00. Dräkten syddes genom att jag "slaktade" hennes gamla urväxta tigerdräkt och gjorde om byxdelen till en kjol och ärmarna till ett linne. Problemet var att jag var tvungen att sy allting för hand, phu. Nåja kjolen blev klar till genrepet och linnet hann komma på i tid till showen startade i alla fall. Vad gör man väl inte för sina små älsklingar.

I morgon är det dags för den årliga julavslutningen för folkpartiet här lokalt. Det blir traditionellt med julgröt och gottebord mm. Vi ska också presentera vår delar av vår kampanjplan inför nästa års val och dessutom har Per Ulvsbo lovat att han ska sjunga och spela! Det ska bli jättetrevligt helt enkelt. Är ni i Tranås imorgonkväll kom och var med oss på pensionat Ekliden, vi startar klockan sex!

Dygnets 48 timmar...

Ja, eller det är väl vad jag egentligen skulle behöva just nu känns det som. Allting tar ju sådan tid numera. Bara ammningen av lille-man tar ju minst 40 minuter och mat ska han ha ca varannan timme det blir ca 8 timmars ammning per dygn! Dessutom vill ju stor-tjejen ha lite uppmärksamhet emellan åt, sedan ska ju allt annat vardagligt hinnas med. Utöver detta jobbar jag ca 30 % än så länge samt försöker sköta mina politiska uppdrag som vanligt. Idag har jag i alla fall varit på nomineringsmöte i Jönköping. Det gick väl rätt bra antar jag men jag tyckte nog att det var lite pinsamt och jobbigt eftersom både vår AU-ordförande i länsförbundet och vår gruppledare i Tranås ville att jag skulle flyttas högre upp på riksdagslistan, vilket ledde till votering i slutänden. Rätt jobbigt men som vår gruppledare sa i på vägen dit; det är ju faktiskt för Tranås föreningens skull. Men det är liksom inte jag på något sätt, jag är nog på gott och ont typen som hellre accepterar läget än att börja ifrågasätta och ändra.

Det leder mig in på en diskussionsfråga som jag tog upp med sfi-eleverna som jag talade för i egenskap av ordförande för demokratikommittén i torsdags. Vad är viktigast eller mest betydande vid valet av politiker - kunskap eller karisma?! Frågan är högaktuell tycker jag med tanke på valet av president och "utrikesminister" i EU nyligen. De har ju kritiserats för att vara alltför grå, okända och karismatiska men samtidigt erkänts ha stor kunskap. På andra skalan kanske man skulle kunna sätta den mycket karismatiske Barak Obama som visserligen inte saknar kunskap men som har anklagats för att sakna tillräckligt med erfarenhet. Det bästa är ju naturligtvis om man har både karisma, kunskap, erfarenhet, ödmjukhet, medievana osv, men det kan ju vara svårt att hitta alla goda egenskaper i en och samma person. Så vad är egentligen viktigast? Vad faller väljarna för? Vad belönas av partiet, nomineringskommittéer, pressen...? Jag kan inte säga att jag tycker att det ena eller andra är rätt eller fel på något sätt, men jag tycker det är en intressant frågeställning. På något sätt så känns det som om kraven på perfektion och professionalism ökar på våra förtroendevalda för varje år, återigen - på gott och ont!

Influensan!

Varje dag kan vi läsa den ena rubriken efter den andra i dagstidningarna om den nya influensan, svininfluensan H1N1 eller vad man nu vill kalla den! Vaccinationerna har kommit igång men än så länge är det främst riskgrupper som vaccineras.

Jag skulle vilja uppmana alla att gå och vaccinera sig så snart de har möjlighet, dels för sin egen skull men kanske framför allt för att hindra smittspridningen.

Jag kommer snart själv att delta i folkpartiets landsmöte, något som oroar mig ordentligt. Jag vet inte riktigt hur det ska gå, ja inte själva landsmötet utan det faktum att jag måste ta med mig en liten bebis dit! Känns inte helt bra med en liten parvel bland så mycket människor! Nu kommer i och för sig min man att följa med också så de två kommer att få tillbringa större delen av tiden på hotellet. Men jag måste amma och det kan hända då att de måste komma på en kort visit mitt i folksamlingen.

Ju fler som vaccinerar sig desto tryggare kan min son vila i mina armar och äta sig mätt!

Dessutom kommer min stora tjej att bo hos mormor och morfar under tiden och vi kommer att åka dit efter landsmötet. Min mamma har astma och allergi, hjärtproblem och diabetes - en solklar riskgrupp. Tyvärr kan hon inte skydda sig genom att vaccinera sig eftersom hon är allergisk mot ett ämne i vaccinet. Den gången för många år sedan då hon provade ta ett influensavaccin så fick hon en allergichock och fick åka med ambulans till akuten!

Så snälla, var inte så kaxiga med att det bara är en ordentlig förkylning och att ni själva nog klarar det bara bra, att hotet är överdrivet osv. Hjälp till att stoppa smittspridningen och skydda de som inte kan skydda sig själva - gå och vaccinera dig så snart du kan!

Så var man småbarnsmorsa igen!

Ja, nu var det ju rätt länge sedan jag bloggade! Men undertiden har jag i alla fall blivit mamma till en (inte allt för liten) pojke! Även om allting har gått superbra så har jag känt att familjen har gått före allting annat de senaste två månaderna. Den nye lille parveln är visserligen väldigt lugn och snäll och sover och äter mest hela tiden. Men utöver det har vi ju också en sexårig dotter sedan tidigare och för henne är det ju en viss omställning att plötsligt bli storasyster - så hon har också fått lite extra tid och uppmärksamhet. Som tur är så har jag väldigt duktiga och stöttande människor i min omgivning allt i från min kära man till medlemmar i Tranås lokalförening, länsförbundet, kunder och kollegor med flera. Jag måste erkänna att jag känner mig mycket privilegierad!

I torsdags förra veckan var det demokratikommittén, vilket väl inte medförde några dramatiska beslut även om vi har påbörjat diskussionerna kring arvoden inför nästa mandatperiod.

I söndags tog jag mig ändå tid att delta i planeringsmötet vi hade lokalt här i Tranås inför valet, parvel (nej, vi har inte bestämt något namn ännu) följde med men sov sig i stort sett igenom det hela. Det känns riktigt, riktigt bra inför valet! Vi kommer att ha en jättebra lista (den bestäms slutgiltigt den 14 november) till kommunfullmäktige och bra namn även på landstingslistan från Tranås sida. Det känns dessutom som om alla är rätt så peppade och det finns många bra idéer om vad vi vill göra! På kvällen var det telefonkonferens med Gröna liberalers ledningsgrupp. Som tur är kan man ställa in lyssnarläge så att man slipper höra alla bakgrundsljud hela tiden. Så jag tillbringade konferensen ammandes lill-grabben!

I måndags jobbade jag förmiddagen så parvel fick stanna hemma med pappa ett par timmar vilket inte var några problem alls! På kvällen var det egentligen styrelsemöte i länsförbundet men det ställdes in eftersom allt för många meddelade förhinder. (Vad var det jag sa - det är ju höstlov!)

Tja, så helt inaktiv är jag väl inte antar jag även om det känns som det ibland!

Oskrivna regler och nya sätt att kommunicera!

Idag har jag filosoferat så smått kring det här med oskrivna regler och normer för hur man beter sig. För utan att de flesta av oss tänker på det så finns det inom en rad olika sammanhang rätt och fel sätt att göra saker på. Om man inte följer dessa tysta överenskommelser så sticker man ut ur mängden. Ibland kan det vara positivt, man ses som nytänkande, kreativ och kanske till och med lite som en ledargestalt. Men lika ofta kan det vara helt fel, då blir man bara betraktad som udda och konstig, lite missanpassad.

Inte minst inom politiken är det viktigt att hamna rätt här, fixa timingen helt enkelt. Det svåra är att det här osynliga sociala kittet kan skilja väldigt mycket från olika länder och till och med olika delar av vårt eget land. Vad som är rätt i Stockholm är kanske helt fel i Jönköping och det som är rätt i Jönköping kan vara helt fel i Luleå. För de flesta är det här inte något större problem, de klarar av att läsa av signalerna från sin omgivning utan några problem. Det som kan ställa till med problem är alla nya sätt att kommunicera via t ex e-post, sms, facebook, bloggar osv. Här finns inte samma möjlighet att lyssna av tonlägen och tolka blickar.

Här är det som upplagt för missförstånd och feltolkningar, inte minst om kommunikationen sker med någon man inte känner från andra sammanhang.

Fundera t ex på hur ni skulle tolka följande meningar, finns det bara en tolkning:

Det var inte så jag sa!
Jag tycker att du är ganska orättvis!

Nåja, jag vet egentligen inte hur jag kom att tänka på det här men det är onekligen lite fascinerande tycker jag!

Glöm inte bort miljön inför valet 2010!

Idag har jag gått igenom checklistan för vad som kan vara bra att ha med sig till BB. Min kära mans högsta prioriteringar är att få med sig något ätbart och ett gäng serietidningar! Känns ju tryggt att han är laddad...

Men jag har också tagit mig tid att gå in och kolla Liberatis sida på facebook - det var riktigt länge sedan. Väl där kunde jag inte hålla mig från att skriva ett inlägg i en gammal debatt angående miljöpolitik. Nåja, bättre sent än aldrig brukar man ju säga. Om det blev särskilt bra vet jag inte, tankarna är lite för splittrade nu och jag är lite för trött, men jag kan lägga in det här i alla fall så får ni bedöma själva!

"...Hur som helst kan jag bara konstatera att jag tycker miljödebatten som förs just nu rent generellt är skittråkig! Den är alldeles för akademisk och teknisk! Ja, självklart är det viktiga frågor men någonstans är det (med risk att låta som hägglund) "vanliga" människor som sitter på både problemen och lösningarna.

Jag tycker vi borde lämna teknikfixeringen mm till experterna och som politiker ta ett större ansvar för vad vi har för visioner och krav på ett framtida samhälle - peka med hela handen så att säga och sluta pilla med detaljerna. Åtminstone utåt sett.

Målet måste ju någonstans vara att se till att det är lätt att göra de "rätta" valen. Man ska inte behöva vara en brinnande miljönörd för att köpa en milijövänlig bil, soffa, tvättmaskin eller vad det nu kan vara detsamma gäller när det väl är dags att skrota prylarna. Man ska inte behöva ha dåligt samvete om man skjutsar ungarna till dagis istället för att cykla med påhängd cykelkärra, eller för att man faktiskt inte orkar sköta om en varmkompost på balkongen eller har koll på de senaste miljögifterna som förekommer i hudvårdsprodukter.

Sätt klara, tydliga och mätbara mål med hjälp av fakta och forskning, ställ krav via lagstiftning, förordningar, föreskrifter och direktiv. Satsa pengar på teknisk utveckling inom både universitet, högskolor och privat näringsliv för att nå målen. Folkpartiet har ett stenhårt grepp om skola, utbildning och forskning inom alliansen - koppla ihop det med miljöpolitiken!

Är det bara jag som tröttnat på käbblet och den urkassa retoriken?"

Kandidater inför provvalet till riksdagslistan!

Har suttit och kollat igenom provvalskandidaterna till folkpartiets riksdagslista inför valet 2010. Jag blir bara så vansinnigt stolt och glad när jag ser hur många fantastiska människor som kommer att finnas med på vår riksdagslista - härligt! Känner bara att jag blir ruskigt ödmjuk i sammanhanget, jag menar vad har jag egentligen att komma med vid sidan av alla dessa fantastiska människor! Men som liberal känner jag bara stolthet och glädje!

Gå gärna in och kolla själva så ser ni vad jag menar!

http://folkpartiet.se/FPTemplates/AreaContentPage____94115.aspx

Familjeliv

Den senaste tiden har det rasat en hetsk debatt om hemmafruars vara eller icke-vara samt om vad som är bra eller dåligt för barnen. Jag måste erkänna att det är en intressant debatt för den speglar hela vårt moderna samhälle med alla dess fördelar och brister. För även om jag tycker att det är självklart att både kvinnor och män både ska kunna göra karriär och skaffa familj så saknar jag ändå ofta realismen och det sunda förnuftet i debatten.

För alla som har försökt få ekvationen att gå ihop vet en sak - både barn och karriär tar tid! Det handlar om det berömda livspusslet och hur man ska få det hela att gå ihop. Svaret däremot är, och måste vara, olika för olika individer och olika familjer. Det beror på hur man själv är som person, hur barnen är, hur partnern är, vilka jobb man har, vart man bor, vilken hjälp man kan få från släkt och vänner, hur ekonomin ser ut och mycket, mycket mer. Därför anser inte jag i alla fall att någon annan enskilda, kommunen, staten, jämställdhetsombudsmannen eller någon annan har rätt att moralisera och ställa krav kring hur saker och ting ska vara för att det ska vara rätt och riktigt.

Vi måste acceptera att framför allt småbarnsåren är en enormt turbulent period i alla föräldrars liv, där handlar det om att hitta enkla pragmatiska lösningar som fungerar i vardagen. Det debatten egentligen borde handla om är två saker, hur ökar vi familjers valfrihet och möjligheter att hitta de lösningar som fungerar bäst för just dom och deras barn och hur ökar vi acceptansen i samhället, inte minst hos arbetsgivare, för att trygga barn med inte helt utmattade föräldrar är bättre för oss alla både på kort och lång sikt.

Försäkringskassan

Tänkte bara dela med mig av några reflexioner angående min kontakt med försäkringskassan under gårdagen. Först ringde kvinnan som utreder mitt ärende till vilken jag skickat x antal papper redan. Nu var det tydligen en del oklarheter och några papper som saknades. Ok, jag skickar dom! Under samtalets gång påpekar jag att jag tycker att det är lite jobbigt eftersom jag inte förstår vad de har för bedömningsgrunder och regelverk. Man känner sig helt utlämnad utan någon som helst kontroll över sin egen framtida ekonomi. Kvinnan (som förövrigt var både trevlig och korrekt) pratade på och försökte väl om än inte förklara så i alla fall tydliggöra vad hon behövde för information. Eftersom jag inte hade några papper framför mig så hade jag dock vissa svårigheter att hänga med ordentligt.
Efter att jag lagt på luren hade jag i alla fall något slags dimmigt begrepp om vad jag behövde komplettera med för papper men jag förstod fortfarande inte varför just dessa skulle in. Jag kände mig dessutom inte helt säker på att jag uppfattat det hela rätt.

Ok, jag ringde då vår lokala försäkringskassa för att kolla om man inte skulle kunna få boka en tid där för att få hjälp med hela upplägget så att jag inte missar något igen. (Det är ju trots allt bara ca 2 veckor kvar till bebisen kommer) Men, nej, det var ingen idé att boka tid här lokalt tyckte man där för de har tydligen inte kompetens för att svara på sådana frågor. Det är bara vissa specialister som kan det och de sitter i Östersund! Hm, ok!

Går det att få någon e-postadress eller telefonnummer eller andra kontaktuppgifter till någon sådan specialistl? Nej, det gick inte för sig, däremot erbjöd sig damen i kundtjänst att lägga in en liten notering i "systemet" om att jag vill att handläggaren ska ringa upp...!
Ja, jo, men om det nu är så att jag ska sitta och försöka få ordning på vilka papper och andra uppgifter som ska skickas in och det dyker upp frågor kring detta finns det verkligen inte då något enklare sätt att få kontakt med någon endaste person som kan hjälpa mig att förstå? Särskilt eftersom min handläggare faktiskt försökt förklara utan att jag egentligen förstått särskilt mycket. Nä, tyvärr det var enda sättet!

Suck, kan inte låta bli att jämföra med en annan statlig myndighet - skatteverket - som är rena undret när det gäller service. När jag startade upp företaget fick jag besök hemma av två personer expert på just egenföretagare, de delade ut material och tips, jag fick deras telefonnummer och e-postadresser. "Hör bara av dig om det dyker upp några problem eller om du har några frågor!" De anordnar informationsträffar för nyblivna företagare och kontaktar man kundtjänst så dröjer det inte länge innan man fått tala med en proffessionell person som gärna hjälper till med relevanta svar. Alternativet är att skicka e-post och då blir man uppringd efter ett tag av någon som är beredd att hjälpa till. Hemsidan är dessutom fullspäckad med nyttig information av alla de slag.

Hur kan det vara så stor skillnad!

Gruppmöte

Måndagen var en verkligt hektisk dag. Jobb ute hos kund hela förmiddagen, hem och äta lunch och sedan iväg till kontoret för lite mer jobb och "husmöte" med övriga som hyr kontor där. Bråk med dator och skrivare som inte ville samarbeta efter ominstallationen av min bärbara i helgen. Hem och middag på 15 minuter före gruppmöte med Fp-Tranås inne i stan.

Men gruppmötet blev faktiskt riktigt trevligt med tanke på att jag var på fullkomligt uruselt humör när jag åkte dit. Det var riktigt många som kom dit, även två nya intresserade som tycks vara peppade för att bidra under valrörelsen! Superkul! Vi kommer att ha ett riktigt starkt team inför valet 2010 som det ser ut nu och många riktigt bra namn till kommunlistan. Man kan absolut säga att Folkpartiet i Tranås går framåt just nu, härligt tycker jag!

Angående listorna så har vi börjat fundera även på listan till landstinget men tyvärr är det svårare att hitta medlemmar som är intresserad av landstingspolitiken. Varför vet jag inte, det är ju en jätteviktig del av vår välfärd med sjukvårdsfrågor i centrum, men även viktiga frågor som t ex länstrafiken och kultur.

Riksdagslistan brukar också vara svår att få folk att ställa upp på, åtminstone på toppositionerna. Men i år har länets folkpartister varit riktigt duktiga. Enligt vår ombudsman är det 42 nominerade och ca 25 personer som har skickat in nomineringar! Det är verkligen jättekul! Kanske har det varit en inspirationskälla att Tobias Krantz blev minister här i sommar!

Spännande blir det också den 26 september då det är alliansaktivitetsdag runt om i länet. Här i Tranås är folkpartiet ansvarig för att ordna det hela och vår egen nyblivna riksdagsledamot Emma Carlsson Löfdahl besöker oss en stund på förmiddagen. Ska bli kul att höra hur hon upplevt första tiden som ny riksdagsledamot och nu senast idag riksdagens öppnande och det senaste budgetarbetet. Att budgetförhandlingarna varit tuffa kan man ju i alla fall gissa sig till med tanke på lågkonjunkturen och arbetslösheten.

Lokalt här i Tranås ser ju faktiskt ekonomin riktigt lovande ut framöver, inte alls så nattsvart som vi befarade att det skulle kunna bli. Men alliansen har ett mycket bra samarbete här även om vi har våra duster ibland. En viktig punkt för oss här just nu är att få till så att socialbidragen särskiljs ur budgeten socialförvaltningen. Socialbidragen är ju mer eller mindre omöjliga för oss att påverka i någon större utsträckning samtidigt som de är en "måste" utgift. Men därför är det också viktigt att socialförvaltningens övriga utgifter inte åläggs orimliga sparkrav när socialbidragskostnaderna ökar.

Men på det hela taget tycker jag att politiken känns rätt positiv för tillfället!

Tidsbrist, turbulens och oro!

Jag vet inte om det bara är för att jag är höggravid eller vad det handlar om men jag förstår inte hur alla tycks kunna hinna med så fruktansvärt mycket under en dag. För tillfället jobbar jag i princip halvtid så jag tycker att jag borde hinna med massor under dagarna men det gör jag inte! Väldigt frustrerande! Det kan ju i och för sig ha att göra med att jag rör mig i snigeltakt, tar en kvart på mig att resa mig upp ur en stol och nätt och jämt når fram till tangentbordet på datorn - men i alla fall!

Ja och så tar det både tid och energi att diskutera och fundera på framtiden och hur hösten ska lösas rent praktiskt för att inte tala om dotterns planeringar om att leka med kompisar, sportaktiviteter mm, besök av släkt och vänner och resor på jobb och fritid - phu! Angående hösten antar jag att det bara gäller att ta en dag i taget och lösa problemen varefter de dyker upp. Kanske kan min man vara hemma en del, kanske inte, kanske kan jag jobba en del, kanske inte, kanske är jag mammaledig helt, kanske inte, kanske får jag näsan lägsta föräldrapenning eller kanske inte. Försöker att inte vara ett kontrollfreak men det är såååå svååårt!

Ja och så är det ju det här med den nya influensan, inte så att jag är livrädd direkt - inte alls. Men det skulle ju onekligen vara trevligt att slippa den extra belastningen som det innebär att vara ordentligt förkyld. Dessutom vore det ju skönt om bebisen kunde få lite antikroppar via ammningen också. Jag sitter ju dessutom på ett jobb där jag träffar massor med människor hela tiden och dessutom träffar jag ännu mer människor inom politiken så när influensan verkligen bryter ut så känns det mer eller mindre som en omöjlighet att slippa den om man inte är vaccinerad! Idagsläget pratar man ju om början av oktober eller t o m mitten av oktober här i Jönköpings län vilket ur min synvinkel inte känns direkt tillfredsställande med tanke på att jag är beräknad till 6 oktober! Nåja.... andas, andas djupt - ta en dag i taget och slappna aaaav!!!

Intensiv vecka!

Veckan som gått har verkligen varit intensiv för min del. Förutom jobbet så har stora tjejen börjat förskoleklass vilket innebar inköp av ny skolväska (farmor skickade pengar enkom för ändamålet) och ett nytt regnställ. Fler inköp skulle behövas för raringen har växt ur i stort sett varenda par byxor hon haft men det får vänta ett tag till. Störst problem nu är att komma in i rutinerna både för oss och henne, upp tidigt, komma ihåg frukt till fruktstunden, liten matsäck till utflykten osv. Dessutom var hon helt förtvivlat ledsen när hon insåg att de flesta av hennes kompisar ska gå på fritids men inte hon - krokodiltårar!! Det har fått oss att lova att hon ska få ta med sig kompisar hem betydligt oftare i alla fall så att hon också får leka.

Demokratikommittén hade sitt första möte under torsdagen, vilket jag naturligtvis startade med att komma aningen för sent till. Foglossning och inga parkeringar i närheten gjorde att den vanliga tidsplanen inte alls höll - ännu något att komma ihåg att anpassa sig till. På mötet diskuterade vi bla hur politiker lättare ska kunna få/hålla kontakt med medborgarna och hur vi kan stötta och underlätta detta. Vi diskuterade en utvärdering av diskusdagen och EP-valet och gjorde en sammanställning av vad vi faktiskt hunnit med under första halvåret. Faktum är att vi hunnit rätt mycket, vi har haft en EP-valskampanj för att öka valdeltagandet, planerat och genomfört diskusdagen, besökt SFI, deltagit i demokratidagen som SKL anordnade i stockholm för att nämna några exempel.

Veckan har dessutom innehållit ett telefonmöte med länsförbundets arbetsutskott, storstädning och barnanpassning inför barnkalas, bakning och inköp inför barnkalas, själva barnkalaset och flytt av hemmakontoret till nytt eget kontor! Phu säger jag bara!!

Men nu sitter jag i alla fall här i mitt nya, tysta, lugna, ljusa kontor och har det ändå rätt så bra tycker jag! :-)

Slö Lördag!

Idag har jag tagit det väääldigt lugnt, får nog erkänna att jag varit snudd på i koma läge hela dagen. Det är nog en liten "backlash" från torsdag/fredag då jag var på tjänsteresa i Västerås. Fast jag har faktiskt varit inne i stan med familjen och äntligen beställt barnvagn (hoppas att den hinner komma i tid) och köpt en utlovad ny skolväska till en liten fröken här hemma som är mycket spänd över att börja skolan till veckan. Så lite har jag ju gjort i alla fall! Imorgon hoppas jag dock att jag får lite mer gjort, skulle behöva skicka ut några fp-mail, kalasinbjudningar, fakturera, förbereda veckan som kommer osv...!

Läste om POSK gruppen i Tranås tidning i dag (jag är ju med rätt långt ner på listan). Måste säga att det känns riktigt bra att den växer, jag är visserligen folkpartist men jag har lite svårt att förstå vad de vanliga politiska partierna har i kyrkan att göra! Jag tror att det blir riktigt bra, det är många enormt duktiga och engagerade människor som verkligen bryr sig om en bra folklig kyrklig verksamhet till gagn för enskilda och hela samhället! Kyrkovalet kanske normalt inte känns så oerhört viktigt för de flesta men i dessa dagar tycker i alla fall jag att det är rätt viktigt. Många viktiga "vägvals frågor" finns på agendan, kvinnliga präster eller ej är fortfarande en fråga som finns någonstans i bakgrunden, frågan om vigselrätt och könsneutral vigselakt är högaktuellt och frågan är vad som händer och vilken utveckling kyrkan går emot om fler ultrakonservativa partier kommer in efter höstens kyrkoval.

Första dagen på jobbet efter semestern!

Jaha, nu var den avklarad - första dagen på jobbet efter semestern. Fullt upp kan man väl sammanfatta det hela - dels med att fixa planeringen inför hösten, dels uppdatering av laglistor mm som fått vila under hela sommaren. Problemen dök upp på eftermiddagen då jordens åskskur plötsligt satte in så jag kände mig tvungen att dra ur alla sladdar ur datorn. Visserligen fungerar min bärbara med batteri men tillgången till både internet och det lokala nätverket försvann.

Det ledde i sin tur till att jag inte kunde spara en hel dags arbete direkt som tänkt utan jag var tvungen att vänta tills åskan gett med sig. Under tiden guidade jag och bossen min stand-in (= min man och blivande kollega) under hösten runt företaget så tiden var väl i och för sig inte bortkastad. Men det gick helt enkelt åt lite för mycket tid till det hela.

Därefter hämtade vi upp dottern från barnkalaset som hon var på, rattade iväg till affären och vidare hem. På ca 40 minuter hann jag slänga ihop en räkpaj, rafsa ihop de grejer jag behövde ha med mig och köra in till stan. Ok då, 50 minuter för jag blev tyvärr lite sen. Men jag kunde ju inte gärna sticka från jobbet utan att spara en hel dags arbete!

Men själva mötet (grupp- och styrelsemöte) gick i alla fall rätt bra tycker jag, även om jag var rätt förvirrad efter allt stressande fram och tillbaka. Nu är det i alla fall dags att sussa sött, imorgon är det dags för MVC och sedan lite förberedelser för senare i veckan! Natti natti!

Shopping!

Jag har insett att jag är så smått onormal som kvinna på detta område, jag avskyr nämligen att shoppa! Det är ok att handla till min dotter även om det inte direkt är någon favoritsysselsättning men att vandra omkring på stan i flera timmar på jakt efter kläder till mig själv är direkt plågsamt. En gång i tiden (läs i tonåren) tyckte jag att det var rätt kul, men inte nu.

Det är jobbigt, svettigt, man får ont i fötterna, tråkigt osv. Enklast är att shoppa det man tror sig kunna behöva via internet eller postorder en eller två gånger per år så har man det avklarat.

Nu har jag dock tyvärr tvungen att bege mig ut på stan för att just shoppa kläder. Jag har nämligen en gigantisk klädkris. Jag har nämligen bara två par noppiga leggings och en jeanskjol som jag kommer i allt annat är för litet! Nästa vecka börjar jobbet på allvar och tyvärr fungerar det inte riktigt inom konsultbranschen att komma till kunderna i noppiga leggings. Känns rätt dumt eftersom jag bara har två månader kvar med stor mage men vad ska man göra! Det är bara att bita i det sura äpplet och ge sig ut på stan. Önskar att jag inte hade förträngt problemet så länge, då hade jag kunnat göra som vanligt och nöjt mig med utbudet på nätet men nu är det tyvärr lite väl sent! Suck!

Föräldrapenning och ledighet

Idag gick jag in på tidningen mamas hemsida och hittade en webbundersökning om hur länge mammorna (jag utgår från att det i stort sett bara är just mammor som svarat) kan tänka sig stanna hemma om de fick full föräldrapenning. Jag måste säga att jag fick en chock! Bara 6% svarade att de ville dela fifty-fifty med sin partner medan hela 66% kunde tänka sig att stanna hemma tre år eller längre! Jag vet inte om det är mig det är fel på eller nåt, men jag kan verkligen inte alls föreställa mig att jag skulle stanna hemma i tre år för att inte tala om fem år! Det finns liksom inte ens i min världsbild.

För det första skulle jag troligen bli vansinnig (bokstavligen) inte ens efter ett år, jag är alldelens för rastlös för att tycka att det är ok att pyssla på hemma och greja lite med kidsen. Redan nu efter tre veckors semester är jag snudd på deprimerad och längtar bara efter att få börja jobba igen - trots att jag är trött, höggravid med smärtande foglossning och massor av bebisförberedelser att greja med.

För det andra skulle det kännas grymt deprimerande och egoistiskt att bara jag skulle få en nära kontakt med våra gemensamma barn för att inte tala om vilken konstig rollfördelning det skulle bli. Redan nu tycker jag att det väldigt lätt blir tjatmorsan och roliga pappan över det hela (vardagsgnäll kontra hitta på roliga saker på kvällar och helger).

För det tredje kan jag inte låta bli att tänka på att det inte är konstigt att kvinnor diskrimineras i arbetslivet när siffrorna ser ut på det här sättet, varför ska man anställa någon som egentligen inte vill jobba alls? Dessutom är ju föräldraledigheten både ett fantastiskt privilegium och ett stort ansvar men vad är det som säger att det bara är kvinnans privilegium och ansvar? Ja, jag tycker helt enkelt att det är väldigt, väldigt konstigt! Är jag helt ute och cyklar eller??

Hemma igen!

Jag och familjen har tillbringat ett par dagar i Skåne hos mina föräldrar. Det har varit stor släktträff med 10 vuxna, tre barn och fyra hundar. Bland annat har det invigts badtunna, badats bastu och firats barnkalas. Själv har jag suttit som en minibudda i en trädgårdsstol mest hela tiden tidvis surande lite över att alla andra kunnat frossa i mammas kanelbullar, godis och chokladtryffeltårta. En annan fick hålla till godo med smaskiga (not) diabeteskex! Väl hemma idag blev det en rivstart med snabbgjord omelett för att få i dottern och moi lite käk innan det var dags för sommaveckans politikerrodd där stora älsklingen skulle bidra med lite armstyrka. Regnet strilade och vindarna var minst sagt svala. Väl hemma var det bara att försöka skrapa ihop något att äta trots att vi egentligen skulle ha behövt handla, suck! Nu är det i alla fall dags för lite kvällsfika med te och nybakade scones (vilket man väl antagligen inte bör äta som diabetiker)! Hoppas på sol och bättre humör för morgondagen!

Litauiskt lagförslag!

Just nu sitter jag och är rätt frustrerad över Litauens galna lagförslag som är i allra högsta grad diskriminerande mot homo-, bi-, och transsexuella! Pinsamt, hemskt, galet - och de ska vara ett EU-land! Jag hoppas verkligen att EU sätter stopp för det hela så snabb som möjligt! Såg en intervju med någon galen litauisk kristdemokratisk minister på nyheterna det kändes som om jag plötsligt åkt med en tidsmaskin tillbaka till nazisternas tyskland eller något sådant. När han han fick frågan om han inte trodde att de med annan sexuell läggning skulle känna sig diskriminerade av den här lagen så blev han tyst en stund innan han föraktfullt deklarerade att han minsan inte kan sätta sig in i dessa människors situation för det har de alldeles för galen och tokig världsbild för att han ska klara av, typ.

Ja för hur ska man kunna sätta sig in i en annan människas önskan att bli accepterad för den man är utan att riskera att bli misshandlad för den skull, eller längtan efter någon att älska, eller längtan att öppet få visa vem man älskar och och få leva med den personen eller längtan efter familj och barn!! Ja det här är ju helt absurda och verklighetsfrämmande önskningar som ingen normal människa kan sätta sig in i - i alla fall om man som normal definierar litauiska kristdemokrater. För mig är det ganska tydligt att det säger mer om dem och deras känsla och empati för andra än om någon homosexuell någonsin.

Det finns två uttryck från bibeln som jag kommer att tänka på (utan att vara särskilt biblisk själv) "Den som är fri från synd ska kasta första stenen.." och "Ta först bort bjälken ur ditt eget öga så att du kan se klart innan du tar bort flisan ur din broders." Eller så kanske det är dags att återuppliva och utvidga åttitalets kampanj "Rör inte min kompis!" För det är ju någonstans det det handlar om, rör inte mina kompisar - alla har samma rätt att utvecklas och leva sina liv fullt ut som någon annan och om det barn jag bär i min mage nu vid sextonårs ålder "kommer ut ur garderoben" så vill inte jag att han eller hon ska tvingas till ett begränsat liv på grund av andra människors fördomar! Livet är inte svartvitt - det är underbart och härligt regnbågsfärgat!

Back in business!

Under några veckor har jag (mer eller mindre) tvingat mig själv till avhållsamhet från datorn och i alla fall delvis mobiltelefonen! Det har varit jobbigt men ändå rätt så skönt, avslappnat helt enkelt. Men nu kunde jag inte hålla mig längre trots att semestern inte är helt slut - någon måtta får det väl ändå vara! Fast det kanske är tur att jag inte skrivit så mycket här i alla fall för det har inte varit någon särskilt aktiv semester för min del. Foglossningen har tagit ut sin rätt så jag är aningen orörlig för tillfället. Dessutom fick jag diagnosen graviditetsdiabetes förra veckan, så nu kan jag inte ens njuta av frosseriets glädje. Rostade mackor med marmelad är utbytta mot fullkornsbröd med leverpastej, glass med jordgubbar och smulat digestivekex är utbytta mot jordgubbar med mjölk, fredagsmysets smågodis har förvandlats till fruktsallad med en liten klick vispad lightgrädde, lättsamma luncher bestående av yoghurt och mackor har bytts ut mot lagad mat upplagd enligt tallriksmodellen.... nåja, thats life!

Flodhäst på rymmen

Phu, idag vågade jag mig ner till stranden med dottern. Ja, vi var nere där redan igår i och för sig men jag led något fruktansvärt av värmen eftersom jag inte lyckades hitta en enda bikini eller baddräkt som passade här hemma. Skuggan var inte något alternativ eftersom jag inte kunde se min vattengalna dotter från de få skugglägen som fanns. Senare på kvällen bar det därför in till stan för att införskaffa första bästa passande bikini och ett stycke parasoll för att försöka överleva detta och ev t kommande högtryck.

Ja, så idag vågade vi oss ner till stranden igen, i snigelfart kan tilläggas. Väl där kan jag inte direkt påstå att jag var särskilt sugen på att blotta min magnecylvita jättelika kroppshydda för allmänn beskådan. Men nöden har ingen lag och alternativet att bokstavligen rinna bort kändes inte heller så lockande! Så det var bara att bita i det sura äpplet och försöka kränga av sig kläderna utan att väcka allt för mycket uppmärksamhet. Vilket var lättare sagt än gjort när det kändes som fritt fall bara när jag skulle försöka sätta mig på filten. Så på det hela taget kände jag mig som en flodhäst på rymmen. Lite som en sådan där parodi från disneyfilmerna typ, flodhäst med ballerinadräkt som dansar på lina - thats me! Ja, vad gör man väl inte för att ungen ska få bada och hänga med polarna!

Ja nu blev det ju ett ruggigt långt uppehåll i bloggandet igen, men det har liksom inte riktigt funnits tid. EP-valet med efterspel, allt som ska hinnas klart på jobbet innan semestern, midsommarhelg med besök, planerande av dotters födelsedag osv. Jag tycker att hela juni liksom bara susat förbi på något sätt, vart tog tiden vägen!

Den här veckan blir det förhoppningsvis lite lugnare och lite mer ordning och reda, vädret är ju dessutom härligt vilket inte skadar. Ja om det inte vore för pollenhalterna då förstås, men det är väl bara att snörvla vidare och hoppas på att det ger med sig snart!

Igår fick jag för en gång skull gå upp och tala i fullmäktige, efter en interpellation från S. Det känns ju bra att få gå upp och försvara demokrati och yttrandefrihet i ett sådant sammanhang men väldigt tråkigt att det indirekt leder till ett försvar av sverigedemokraterna. Men vad är egentligen alternativet? Vi kan ju inte behandla demokratiskt valda politiska partier och politiker olika och samtidigt hävda att vi lever i en demokrati!? Jag kan väl tycka att det är tråkigt att S överhuvudtaget ställer den här interpellationen i fullmäktige, den ende vinnaren är just SD. Två gånger fick han tack vare detta chans att gå upp och säga att SD minsann blev största parti med 16 % av rösterna i skolvalet här i Tranås! Två gånger!! Visst ska vi debattera och diskutera sådana här viktiga frågor men det gäller att välja rätt forum och jag ser inte några som helst vinster för demokratin efter gårdagens debatt! Läs gärna interpellationen och mitt svar på interpellationen här även om det är lite långt!

Nationaldagen med studentparad

Idag var jag tvungen att åka in till stan för en del ärenden. Jag lyckades hamna mitt i studentkarnevalen. Normalt sett brukar jag tycka att den är rätt rolig att se. Ni vet, man kommer ihåg när man själv satt där på en vagn med studentmössan på huvudet och champagne i glaset - typ. Hela världen väntade på en, vuxenlivet när allt liksom skulle börja på riktigt. Ja, sedan dess har man ju vaknat upp förstås och insett att gräset inte är särskilt mycket grönare på andra sidan. Men idag när jag tittade på karnevalen och alla glada studenter så kunde jag inte riktigt le och tänka glada tankar. Istället kom jag på mig själv att undra över vad dessa ungdomar har för värderingar, vad har de för inställning till sig själva och sin omgivning, vad är viktigt för dem. Vad tycker de om människor från andra kulturer, med annan hudfärg, med andra religioner och annan sexuell läggning? Vad har de för tankar om solidaritet, mänskliga rättigheter, internationellt samarbete och fattigdomsbekämpning? Vad anser de att vi alla tillsammans har för rättigheter och för skyldigheter, vad som är rätt och fel? Kanske är jag bara nojig eller så håller jag på att bli gammal - jag vet faktiskt inte. Det känns helt enkelt inte bra och jag är rätt säker på att det inte räcker med att dricka ett glas proviva till frukost.

Kampanj i ösregn

Idag har jag försökt dela ut flygblad ute på stan. Det gick inget vidare, regnet öste ner, tårna höll på att frysa bort, fingrarna stelnade krampaktigt kring flygbladen och tänderna hackade. Brrrr!!! Ja, ok jag överdriver lite, men bara lite! Kan väl bara konstatera att det inte är särskilt många som är intresserade av flygblad i sådant väder! Enda trösten är att det var lika illa för alla partier som var där!

Rosenberg och svenskhet (Frida funderar på att bli filosof)

Igår såg jag en liten stund på Rosenberg och hans funderingar kring vad det egentligen innebär att vara svensk, vad är svenskhet. Jag måste säga att jag tycker inte att han kom fram till något riktigt klockrent svar. Tyvärr tyckte jag inte heller att vår egen minister Nyamko Sabuni hade något särskilt bra svar på det hela. Men det är klart, det är ju kanske inte en helt lätt fråga.

För mig är svenskhet helheten, dåtid, nutid och framtid. Dåtiden, historien, oavsett om man går tusen år bakåt i tiden eller två veckor så påverkar historiska händelser och personer som levt och verkat i Sverige hur vi både inom och utanför landets gränser ser på Sverige idag. Men självklar är också nuet viktig, aktuella händelser och personer, alltifrån ministrar och kändisar till vanliga svenskar definierar varje dag vad som är sverige och svenskt. Sedan har vi framtiden, allas vår gemensamma framtid. Oavsett vad som händer och hur det sker så är den något vi skapar tillsammans, vare sig vi vill eller inte. Interaktionerna oss människor emellan skapar hela tiden någonting nytt, där spelar det inte något roll vad man talar för språk, har för hudfärg eller kön, vad man har för politiska eller religiösa åsikter eller sexuell läggning. Ingen grupp skapar sin egen framtid, den skapas alltid i ett förhållningssätt gentemot omvärlden.

Dessutom är det ju så att vi inte kan frysa en särskild tid eller ett särskilt tillfälle och säga att nu är det perfekt. Nu är det precis som vi vill ha det. Tiden och utvecklingen (på gott och ont) fortsätter hela tiden vare sig vi vill eller inte. Det gäller egentligen bara att bestämma sig för om man vill vara med och påverka morgondagen eller om man nöjer sig med att bara påverkas!

Så svenskhet, tja. Det är helheten, allt och alla som satt sitt avtryck i stort och smått igår och idag och de som kommer att göra det imorgon.

Kampanjande och jobb om vart annat!

Igår spenderade jag nästan hela dagen på Holavedsgymnasiet här i Tranås. På förmiddagen var jag själv men på eftermiddagen dök faktiskt även vänstern och kristdemokraterna upp. Jag vet inte hur stor effekt det ger, men jag träffade i alla fall några ungdomar som var rätt pålästa och intresserade. Många var givetvis också intresserade av chokladeuros och nappade i förbifarten med sig en broschyr. Nåja, då har man ju gjort någonting i alla fall! De flesta jag pratade med var i alla fall säkra på att de skulle rösta vilket ju låter bra. Oron gäller väl egentligen främst ungdomar som går på mer praktiska program, de har allra lägst statestik när det gäller röstning i allmänna val. Bara ca 50 % i den gruppen säger sig tro att de någonsin kommer att rösta i ett allmänt val.

Idag har jag jobbat som en flitig liten myra, hann till och med städa skrivbordet vilket onekligen var väldigt välbehövligt. Ja, och så har jag ätit! Herregud det är som om jag inte har någon botten längre (inte för att jag brukar säga nej till gott käk i vanliga fall heller direkt). Men nu är det ju helt hopplöst, inte minst eftersom min motståndskraft och karaktär krymper ihop till ett litet russin så fort magen kurrar! Jag har redan gått upp 10 kg (!) och det är fyra långa månader kvar innan bebben beräknas komma! Suck!!

Nåja, imorgon ska jag i alla fall försöka knata runt här i Sommen och dela ut lite valmaterial i brevlådorna. Det kommer att göra ont i fogarna men det är nästan värre att sitta still länge och nu får jag ju lite motion och frisk luft också och det är väl alltid nyttigt. På fredag tänkte jag försöka stå en stund på torget och dela ut flygblad, hoppas på att träffa lite trevligt folk i alla fall. Men det skulle ju ha varit trevligt om man fick lite sällskap någon gång! Det verkar inte vara särskilt många av tranås politiker som är särskilt intresserade av att jobba för att förbättra valdeltagandet i detta val. Ibland känns det nästan som om man borde skämmas för att man försöker kampanja lite, som om man stör ordningen. Som om det är livsfarligt att faktist komma ut och träffa väljarna och stå för sin politik, huuu så hemskt!

Kaos

Senaste veckan har varit mer eller mindre kaos för min del. Efter att ha varit borta i en vecka finns det plötsligt alldeles för mycket att göra både privat, inom företaget och inom politiken. Värst är nästan sådant som man hoppats/tagit förgivet skulle vara gjort/blivit klart där man plötsligt inser att ingenting alls hänt och ska det hända något alls så är det just jag som ska göra det hela.

Veckan har alltså inneburit massor med jobb, massor med politik och massor med praktiska problem att lösa hemmavid.

För att ta några exempel så har har min dotter haft utvecklingssamtal på förskolan där vi fick veta att det förväntades att vi skulle komma till förskoleklassen och äta med henne två dagar senare. Hur får man in det i planeringen på två dagar? Varför har vi inte fått veta något tidigare? (Utan att gå in på några långrandiga detaljer kan jag säga att det slutade med mammaångest och krokodiltårar).

Affischer inför EP-valet skulle ha tryckts upp för flera veckor sedan, men de kom ut i fel färg! Tipsade diskret teknikern om att det finns en liten inställning till skrivaren som gör att den skriver ut bakgrunden också. Men det gick inte, inte förren jag själv fick gå in och hitta inställningen och ändra det hela. Borde inte tekniker veta det?? Nåja, det blev ju affischer till slut - bättre sent än aldrig, och teknikern ifråga är ju en rätt trevlig typ egentligen men ändå..!

Så akut problemlösning på en massa olika plan har kombinerats med allt jag själv har haft på "måste-göra-listan" vilket resulterade i att jag inte gick och la mig alls natten mellan onsdag och torsdag utan var vaken och jobbade för att hinna färdigt allting, eller i alla fall det viktigaste. Detta föranledde en utskällning av min man på morgonen för att jag inte tar hand om mig själv tillräckligt. Dessutom ledde det till att jag inte hann med planeringen inför ett medlemsmöte som var tänkt att hållas nu på måndagen så det fick strykas i sista sekund. Vilket i sin tur ledde till akut problemlösning för att få ut informationen till medlemmarna, de flesta i alla fall.

Imorgon är i alla fall dags för kampanjande på gymnasiet här i stan och sedan justering av protokoll från demokratikommittén samt uppsättning av lite affischer. Men oooj vad jag lääängtar efter en lååång semester!! Gärna med haltaskigt väder och mycket sömn! Nu ska jag i alla fall försöka ta mig i säng, riktigt tidigt.. klockan är inte ens tolv!

Resor

Ja, nu var det ett tag sedan igen. Veckan som varit har tillbringats i Paris med visst arbete och mycket nöje. Veckan före det tillbringades till viss del i Köpings kommun där jag bl a höll en utbildning i miljörätt och laglistor för kommunens förvaltningar. Resterande delen av den veckan tillbringades med viss krishantering inför EP-valet där vissa delar kört ihop sig, samt intensivt arbete för att kunna vara ledig under nästkommande vecka. Veckan i Paris var härlig och välbehövlig men jag kan inte förneka att den inneburit en hel del dåligt samvete för allt jag missat och allt som borde blivit gjort! Phu, nu är jag i alla fall hemma och veckan som kommer innebär massor med arbete för att ta igen allt missat!

Idag har det varit en helt galen dag! Dotterns fotboll säsongsstartade klockan fem i eftermiddags, samtidigt skulle jag egentligen vara på ett möte om regionerna i Jönköping. Halv sju hade jag utbildning i projektet till er tjänst på Tranås utbildnings centrum men samtidigt hade min kära make möte med leaderprojektet här i Sommen. På eftermiddagen före allt detta ringde de dessutom från kyrkonämnden här i Tranås där jag är ersättare för FISK kandidat och meddelade att jag skulle behöva hoppa in som ersättare ikväll! Strax innan det ringde det från dagis, då hade dottern ramlat och slagit i hakan ordentligt samt en tand som blivit lös. Då kändes det onekligen som om det blev lite väl mycket på en gång.

Här gällde det att prioritera - hårt. Regionmötet i Jönköping fick strykas, tar för lång tid att åka dit och hem, dessutom finns andra folkpartister där. Kyrkonämnden ströks direkt, lite tidigare får de allt ta och meddela sig tycker jag. Dotterns fotboll hanns med liksom ett samtal till tandläkaren med tid för röntgen imorgon. Direkt efter fotbollen möttes jag och maken i hallen för en snabb puss och byte av ansvar för dotter. Jag åkte till min utbildning och dottern var lycklig då hon fick chans att cykla (hon har just lärt sig cykla utan stödhjul) på väg till leadermötet där det blev film och kakor för hennes del (idel mutor). Middag serveras tack och lov på utbildningen och dottern han jag trycka i lite korv och potatismos samtidigt som jag packade fotbollsgrejerna efter dagis. Phu, man kan ju undra varför just måndagar och tisdagar är så otroligt populära att lägga möten på. Av någon mystisk anledning utövar inte vare sig onsdagar eller torsdagar samma dragningskraft!?

Förberedelse inför EP-valet

Idag har jag haft styrelsemöte med folkpartiet här i Tranås. Framför allt pratade vi om aktiviteter inför EP-valet. Det är lite blandade känslor, dels känns det aningen övermäktigt. Hur mycket man än gör känns det ändå inte som om vi gör tillräckligt. Samtidigt kommer vi att göra mer än vad vi brukar så det är ju bra förstås. Problemet är hela tiden att vi inte har tillräckligt många som är aktivt engagerade.

Det skulle underlätta så enormt mycket om vi bara var några fler som kunde tänka sig att göra en insats lite då och då. Det behövs ju inte så mycket egentligen. Kanske någon som kan tänka sig att dela ut flygblad i sitt grannskap, kanske någon kan tänka sig att fixa fika vid behov, någon kanske kan tänka sig att hjälpa till lite med praktiskt fix inför ett torgmöte osv. Men om några få personer hela tiden ska göra allting då blir det lilla plötsligt väldigt mycket och väldigt betungande.

Det är bara att konstatera att ideellt arbete inte är särskilt populärt i dessa tider - någonstans. Eller är de politiska partierna i högre grad drabbade? Det hänger kanske ihop med att politik och politiker inte särskilt ofta framställs särskilt positivt. Det är ju inte direkt så att man går omkring och känner sig som hjälte. Snarare känns det som om man tidvis nästan måste ursäkta sig för att man engagerar sig och tar ansvar för det allmänna. För om en enda politiker någonstans begår ett misstag så kan man som lokalpolitiker långt därifrån vara säker på att man får höra det och krävs på en förklaring! Rätt konstigt egentligen!

Jag önskar hur som helst att politiskt engagemang återigen kan bli en folkrörelse som det faktiskt var en gång, att fler vågar och vill ta steget in i partipolitiken. Det är ju trots allt inte på blodigt allvar. Visst pratas det om partipiskan ibland men det är ju bara bildligt, det är ju inte så att man blir piskad på riktigt om man inte tycker precis som partiet i varje liten detalj - tvärt om det är ju olikheterna och variationen av idéer som gör debatten intressant även inom ett parti.

Livet som småföretagare!

Idag har jag dött! Ja i alla fall på pappret hos hos en försäkringsrådgivare. Saken är den att som egen företagare så har man ju långt ifrån samma förmåner och skyddsnät som man har som anställd. Jag fick bl a veta att jag helt saknar efterlevandeskydd (vilket de flesta anställda har i någon form), dvs om jag skulle trilla av pinnen imorgon så skulle min man och dotter få exakt 0 kr. Risken är då att de tvingas flytta från hus och hem. Vidare fick jag se att min pension (om min inkomst är oförändrad jämfört med idag) kommer att ligga på ca 122 000 kr per år. Hade jag varit anställd tjänsteman med samma lön som jag tar ut från företaget så hade jag istället haft en pension på ca 178 000 kr! Viss skillnad är det ju! Det beror naturligtvis på Tjänstepensionen, ITPK som företag betalar för sina anställda. Vidare kan man konstatera att om jag skulle bli sjuk, kanske till och med långvarit så skulle jag ligga rätt risigt till för ersättningen från försäkringskassan är inte mycket att hänga i julgranen. Det är rätt mycket man måste ha koll på när man är sin egen boss helt enkelt och dyrt är det också! I alla fall om man ska ha motsvarande skydd som en anställd har. det känns som om det finns en hel del att förbättra på det här området för småföretagare. Borde det inte gå att få rejäla skatteavdrag på något sätt när man tecknar den här typen av försäkringar och dyl. Jag är ju ingen expert på området men det känns ju helt klart enormt otryggt när man väl tillåter sig att tänka på vad som skulle kunna hända!

Deklarationsdags!

Ikväll har jag suttit med min deklaration. Suck, det är verkligen urtråkigt. Tack och lov så har jag ett bokföringsprogram där alla uppgifter finns uppställda klart och tydligt. Men då börjar jag ju givetvis ifrågasätta om det stämmer, tänk om jag klantat mig och gjort fel någonstans - ååångest! Kan inte någon brilliant person komma på något bättre system på något sätt, en värld utan deklarationer, ja helst utan bokföring också om jag fick välja. Bokföringen är visserligen inte alltför plågsam, det finns ju rätt så bra datorprogram. Men därmed inte sagt att det är en rolig hobby direkt. Som relativt nybliven företagare så tycker jag nog att det värsta är att jag hela tiden oroar mig för att jag gör fel på något sätt. Finns det någon slags rådgivningsservice kanske? Gäsp, kanske dags att avsluta för idag, har i alla fall listat ut vilka bilagor som ska fyllas i och att det går att göra via internet. Håller tummarna för att det fungerar sedan!

En het debatt!

Under helgen har jag varit på Gröna Liberalers riksmöte i Stockholm (mycket intressant, får återkomma till detta kanske), måndagen innebar jobb hela dagen och därefter direkt fyrpartigrupp och tisdagen var jag på klimatkonferens i Jönköping och kvällen tillbringades på TUC med utbildningen "Till er tjänst". Det har därför inte funnits tid vare sig till att blogga eller läsa tidningen särskilt utförligt. Men idag läste jag i tidningen om Hannah Hellgrens (S) upprördhet över sverigedemokraten Per-Arne Whalbergs uttalanden under diskusdagen. Jag delar visserligen den upprördheten men jag vet inte om jag tycker att yttrandet är värd den här typen av uppmärksamhet.

Det kommer väl knappast som någon överraskning att sverigedemokraterna hyser dessa kontroversiella och rent ut sagt korkade åsikter. En stor eloge till de elever på ängarydsskolan som reagerade (helt förnuftigt) mot dessa åsikter och ännu större eloge för en välskriven insändare. Men ett litet råd skulle jag vilja ge till övriga partier i fullmäkte, sluta upp att spela upprört förvånade. Bemöt sverige demokraternas dåliga idéer och argument med goda idéer och sunda argument istället. Visa att det finns en modern, framtidsinriktad politik med gott om utrymme för solidaritet, förståelse och respekt människor emellan.

Angående Per-Arnes argumentation där han bl a hänvisar till statestik från BRÅ, kan jag bara konstatera att det inte finns någon sådan statestik. Den enda statestik som finns tillgänglig talar om att människor med invandrarbakgrund oftare blir misstänkta för brott. Bakgrunden till detta är månfacetterad men inskränkta, främligsfientliga och fördomsfulla åsikter påverkar inte sällan. Att en ung högljudd grabb med mörkt lockigt hår från betongförorten skulle vara våldtäcktsman är således lättare för många att tro på än att den väletablerade svenske grannen med familj, bra jobb och en fin bil på uppfartenskulle vara detsamma. Statestiken talar alltså om misstänkta, inte dömda och i sverige är man trots allt oskyldig fram tills det att man blivit dömd något som jag hoppas att inte ens Per-Arne vill ändra på!

Vidare kan man ju också nämna att antalet hatbrott med rasistiska förtecken under 2007 var hela 2500, en ökning med drygt 12 % sedan 2006. Man kan ju undra vad det beror på!? Däremot ska vi inte blunda för att det finns problem i vissa utanförskapsområden runt om i landet. Men dessa problem har knappast särskilt mycket med varken etnicitet eller religion att göra utan handlar snarare om socialt utsatta människor i hopplösa situationer - det gäller både etniska svenskar och svenskar med invandrarbakgrund. Men lika lite som man kan generalisera och påstå att det är sverigedemokrater begår flest hatbrott lika lite kan man generalisera och säga att det är invandrare som i störst utsträckning begår våldtäktsbrott.

Som en liten parentes kan jag bara lägga till att jag personligen efter att ha jobbat i butik i många år har gjort erfarenheten att de som gett störst problem med snatterier och stölder är klart övervägande svenskar. Att kunder klagar på felmärkningar (för höga priser) är inte ovanligt (oftast svenska damer) men jag har bara varit med om en enda gång att en kund kommit tillbaka och talat om att de betalat för lite och velat ersätta butiken för mellan skillnaden - det var en muslimsk kvinna med slöja! De kunder jag haft med invandrarbakgrund har dessutom generellt sett varit betydligt vänligare i sitt bemötande än vad många svenskar varit. Länge leve mångfalden!

En intensiv dag

Igår var det en verkligt intensiv dag. Från 07:45 till 15:15 höll jag till i Tranås stadshus. Anledningen var Diskusdagen som demokratikommittén anordnar en gång per år. Under dagen kommer alla kommunens åttondeklassare (ca 250 st) och besöker stadshuset. Vi hade ordnat fyra olika stationer, en med vårt kommunalråd och vår ekonomichef som berättade om hur den kommunala ekonomin och budgeten fungerar - inte minst i nuvarande kristider. (Till den stationen har jag f ö gjort iordning massor med olika stora påsar med småsten för att representera hur stor del av den totala "skattpåsen" som varje förvaltning får... det tog några timmar.)

En annan station hölls av landstingets demokratisamordnare som berättade mer om landstingets verksamhet och om Eu och det kommande euparlamentsvalet. Ytterligare en annan station höll skolorna själva i där fick eleverna prova på att göra prioriteringar mellan olika alternativ - man kan ju inte få allt! Den sista stationen innebar att klasserna delades upp i mindre grupper som fick komma och träffa lokala politiker, diskutera och ställa frågor. Själv sprang jag upp och ner i stadshustrapporna hela dagen för att försöka lotsa alla till rätt salar, leta rätt på pennor till behövande föreläsare, administrera så att saft och bullar hamnade på rätt ställe och se till att politiker och andra vuxna fick sig en kaffeskvätt ibland för att hålla ångan uppe. Det hela komplicerades lite på eftermiddagen då vissa klasser inte hade med sig någon ansvarig lärare vilket så småningom ledde till viss anarki. Phu!

Efter snabb bilresa hem och 15 minuters vila i eftermiddagssolen var det dags att åka vidare till ett seminarium om Götalandsbanan i Nässjö. Länsförbundet har nyligen bildat en grupp som ska titta närmare på den frågan några år framöver, jag är som miljöansvarig med på ett litet hörn. Tack och lov slapp jag köra själv då Bernt Svensson från vår lokala styrelse här i Tranås också var intresserad av ämnet och erbjöd sig att köra. Seminariet var väldigt intressant och lärorikt och jag kommer säkert att ha anledning att återkomma till ämnet vid ett senare tillfälle!

Påskpyssel och syslöjd!

Påsken har varit rätt lugn måste jag säga, härligt väder inte minst. Vi har inte pysslat så väldigt mycket men vi har i alla fall gjort egna påskägg av ballonger och gipsbindor. Vilket i och för sig slutade med ett "oj" från min lilla raring samtidigt som jag fick ca två liter gipsblandat vatten i knäet! Suck, ja man börjar bli rätt härdad numer. Imorgon är det dags att efter några dagars latande idka lite gammal hederlig syslöjd. Det ska bli ett antal tygpåsar för användning under diskusdagen. Troligen ska jag försöka göra det hela enkelt för mig så att jag förhoppninsvis ska slippa sy ett enda stygn. Vi får väl se hur det går om man säger så! Kanske hinner jag med lite trädgårdsarbete imorgon också.

En blödig morsa i paltkoma...!

Imorse var min kära dotter vääääldigt trött för en gångs skull. Vilket innebar att jag kunde äta frukost i lugn och ro och kolla på fyrans morgon tv. Bl a togs den nya äktenskapsbalken upp. Jag blev så himmla rörd under deras samtal att jag var tvungen att grina en skvätt. F-n va´ fint liksom! Nu väntar jag bara bara på att några av mina gayvänner tar sitt förnuft till fånga, planerar in bröllop och skickar mig en inbjudan - basta!! Förövrigt har söndagen inneburit dansuppvisning, paltkok och brödbak. Så nu sitter jag här och pustar i jordens paltkoma och tänker att det nog inte var någonting viktigt som jag behöver göra just ikväll... hoppas jag. Phu!

Bullar och dammråttor!

I veckan slog det dåliga-mamma-samvetet till i full styrka hos mig efter att ha haft fullt upp med jobb och politik under en alldeles för lång tid. Tiden emellan jobb och politik har jag dessutom varit alldeles för trött för att orka hitta på roliga mamma-dotter grejer. Istället har det inneburit kollaps i soffan på kvällen och på sin höjd väldigt lugna aktiviteter som lite mys och bokläsning. Den här veckan har därför inneburit en hel del döda-dåligt-samvete aktiviteter. Följaktligen har vi varit ute på kvällen och övningscyklat (det är lite ostadigt efter vintern), det har bakats bullar och kompisar har fått följa med hem. Det senare har inneburit att jag dammat och fejat, städat och sorterat i hela huset men framför allt i dotterns rum. Detta eftersom jag (som jag skrivit tidigare) avskyr att städa och därför inte direkt har prioriterat detta i de stressiga tider som varit. Sålunda har dammråttorna växt till sig i vinklar och vrår och under soffor, Alice rum har varit belamrat med ett dussin halvfärdiga teckningar, pappersklipp från diverse projekt, leksaker huller om buller osv. Jag har i och för sig försökt få lilla damen att åtminstone börja städa i sitt eget rum men det slutar nästan alltid med att hon fastnar i något nytt fantasifullt projekt med mer pappersklipp, paljetter och glitter som jag inte har hjärta att avbryta eftersom hon har så trevligt och är så kreativ. Men man kan ju inte ta hem kompisar när det är så stökigt! Jag menar, vad ska dom tro - för det är väl ingen annan femåring som har stökigt i sitt rum och inga andra familjer som har dammråttor under soffan, eller!? Ibland är man ju faktiskt rätt så fånig, men när det dåliga samvetet slår till så gör det med full kraft. Så nu sitter jag här med ryggont efter att ha krypt runt på alla fyra efter spelkulor, barbieskor och pennor. Men det är i alla fall inga dammråttor under soffan och frysen är full med bullar, men nu får präktigheten vila ett tag - tills nästa dåligt-samvete-dag kommer!

Helga vilodagen efter ett långt årsmöte!

Idag har jag haft en ruskigt slö dag, har bara traskat omkring i mjukisbyxor och läst deckare! Just nu sitter jag med spänning och väntar på LO:s presskonferens som utlovats, ska bli intressant att höra alla bortförklaringar. Kan tycka att det är väldigt, väldigt dålig ursäkt att säga att man inte fattat vad de beslut man fattat innebär! Ansvar någon?! Väldigt bekvämt annars, så fort man råkar illa ut eller fattar fel beslut är det bara att spela dum och hävda att man inte fattat innebörden! Svagt, minst sagt! Fast jag tror inte att det kommer någon presskonferens ikväll, i alla fall inte innan jag går och lägger mig.

Idag var det en riktig "slödag" men igår var jag på länsförbundets årsmöte i Aneby hela dagen. Trevligt, duktiga killar som spelade gamla rock/pop låtar bl a. Förövrigt gick väl årsmötet i stort sett enligt planerna, inga större överraskningar. Styrelsen minskas något, tyvärr innebär det färre kvinnor. Det har tydligen varit svårt för valberedningen att hitta engagerade kvinnor som vill sitta i styrelsen. Förövrigt blev det votering först när det gäller ordinarie ledamöter till landsmötet och senare även när det gäller ersättarna till detsamma. När det gäller de ordinarie blev det inte någon förändring, däremot blev det rätt stora omkastningar bland ersättarna. Ja, det var väl ungefär det mest upphetsande på detta årsmötet. Jag fick i alla fall förnyat förtroende att sitta som förste vice ordförande, och landsmötes/partirådsombud vilket ju är trevligt - då kan jag ju inte ha gjort bort mig fullständigt i alla fall, he he! Nåväl, nu är det dags att sussa sött för moi!

Skolbesök mm

Idag har jag besökt Lövstadskolans åttonde klassare här i Tranås. Jag har pratat en del om demokrati, politik i allmänhet och EU. Främst är det ett sätt att etablera en kontakt innan diskusdagen när alla åttor i kommunen kommer till stadshuset. Får väl se om de övriga högstadieskolorna "hakar på". Hur som helst så var det intressant, jättekul också att de hade skrivit ett medborgarförslag angående skolmaten som de överlämnade! Härligt, vi behöver fler engagerade ungdomar!

Igår kväll var jag gästordförande på kvinnojouren Helga här i Tranås. Väldigt trevligt tycker jag, alltid spännande att träffa nya människor som brinner för det de gör!

I måndags var det fyrparti, det var inte särskilt många intressanta ärenden på ärendelistan men det gjorde att det fanns tid över för andra intressanta diskussioner. Bl a eu-parlamentsval, besparingar inom socialen, nedläggningen av helgjouren på Tranås vårdcentrum (vi var rörande överens om att vi inte gillar det, frågan är bara vad vi från kommunens sida kan göra) ja det var förmodligen mycket mer som kom upp men det är det jag kommer ihåg just nu.

Allt detta utöver massor med jobb, phu! Rätt nöjd att jag hunnit med det hela. Men samtidigt väääldigt dåligt samvete då jag plötsligt insåg att jag missat valnämnden i kyrkan! Missade förra gången också, aaahh så dumt! Måste ha glömt lägga in påminnelse i mobilen, det är ett måste annars finns det inte i mitt medvetande! Får lägga in en påminnelse till mig själv, dubbelkolla påminnelser i mobilen!

Hål i huvudet, tom i bollen...!

Känns som jag bör skriva några rader, det var ju ett tag sedan. Men ärligt talat känns det som om jag har "hål i huvudet" just nu. Veckan som var har varit helt galen, massor att göra helt enkelt. I helgen har jag varit hos päronen i Skåne och inte gjort någonting vettigt alls. Ikväll var det så otroligt skönt att komma hem till sitt eget så den sista lilla luften gick liksom ur mig. Får väl ta nya tag imorgon, tänkte försöka att bara göra en snabbvisit på fyrpartimötet. Skulle behöva kolla läget lite snabbt när det gäller demokratikommitténs skrivelse angående ungdomsrådet! Sedan måste jag hem och jobba lite till. Dessutom skulle jag behöva göra klart "föredraget" jag ska hålla på Lövstadskolan på onsdag. Skulle behöva hitta lite tid för att gå och leta efter nya byxor till dottern också, hon växer så det knakar och nästan alla byxor är nu i bästa fall i ankelhöjd! Skulle behöva hitta nya byxor till mig själv också, fast jag växer väl snarare på bredden än längden. Eller... är det byxorna som krymper? Irriterande i sammanhanget är att jag har en så karaktärsfast man som börjat äta nyttigt (inget smör på mackorna här inte), motionerar regelbundet osv! Suck, det är ju bara så tråååkigt att äta nyttigt och ännu tråkigare att träääna, blää! Inte min grej alls, dessutom tar det för lång tid! Men om någon har några bra tips så...!

Voff, en pudel!

Man får vara glad över alla små framsteg här i livet. Idag är jag lite nöjd då jag fått en "pudel", en ursäkt från BU-ordföranden här i Tranås. Inte för att han personligen gjort något fel och inte för att det egentligen är jag som är berättigad till en ursäkt på något sätt. Nej saken är den att det handlar om en fråga som jag råkat snubbla över som ordförande i demokratikommittén här i Tranås. Det var nämligen så att eleverna på en av högstadieskolorna skulle få välja vilken färg deras matsal skulle målas om i, en omröstning i demokratisk anda genomfördes bland skolans elever och en färg bestämdes. Matsalen skulle målas om under ett lov vilket också skedde - men med helt fel färg! Istället för den fina färg de valt så blev det en färg som alla tycker är jätteful! Härligt med medbestämmande och elevdemokrati, inte sant!? Som ordförande i demokratikommittén blev jag givetvis hyggligt förbannad, sådana här missar får man bara inte göra enligt mig. Det fick mig att kräva av vår BU-ordförande att han skulle ta reda på vad som hänt och varför. Tydligen är det ingen som riktigt vet varför, det har skett under en period då det inte fanns någon ansvarig rektor på skolan och frågan har antagligen därför ramlat mellan stolarna om man säger så. Hm, ok! En förklaring möjligen, men urdåligt i vilket fall som helst! Nu hoppas jag bara att berörda lärare och elever också får en ursäkt på något sätt, får väl försöka kolla upp det, he he he! Glädjer mig också lite stillsamt över att vår skrivelse från demokratikommittén till fullmäktige angående ungdomsrådet har uppmärksammats i pressen! En mycket viktig fråga tycker jag som är värd all uppmärksamhet! Nu ska jag sova, det blir en lång vecka med många arbetstimmar och möten!

JA till Europa!

Idag har jag varit på folkpartiets Europaskola i Jönköping. Vi har peppats inför Europaparlamentsvalet i sommar, inte minst när det gäller att öka valdeltagandet. Härliga och fantastiskt engagerande Jenny Sonesson berättade lite mer om praktiska detaljer kring valorganisationen men pratade också om hur viktigt det är med värderingar. Statistik och kalla fakta i all ära men det är kanske inte det som verkligen berör - varken oss eller våra väljare. Något som däremot berör mig är t ex en sådan sak som vår första parlamentsledamot Hadar Cars som lyckades driva igenom att länder som ville bli medlemmar i den Europeiska unionen måste avskaffa dödsstraffet vilket inte minst har fått de nya medlemmarna i fd öststaterna att avskaffa dödsstraffet i slutet av 90-talet. Rätt fantastiskt tycker jag!


En annan mycket trevlig person som deltog under dagen är Anders Ekberg som står på plats nummer 6 på vår lista till Eu-parlamentet. Anders brinner inte minst för de fyra friheterna, fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital, men även att driva fram utvecklingen så att EU sysslar med de viktiga övergripande frågorna och inte petar i detaljer som bättre sköts nationellt eller t o m regionalt.

Själv brinner jag för EU pga det som egentligen startade det hela - fredstanken. Det måste i mina ögon alltid vara bättre att samarbeta för att lösa svåra gemensamma problem än att jobba var för sig, bättre med internationalism än nationalism, bättre att flera tar ett steg framåt än att ett land tar fem steg framåt och de andra står still (de som leder brukar ändå få vänta in de övriga), bättre att vara med och påverka istället för att bara påverkas. Så jaa, jag gillar den Europeiska unionen och jag tror på den visst finns det delar som behöver förändras och förbättras men då är det bara för oss alla att kavla upp ärmarna och sätta igång. Du kan börja genom att gå och rösta när förtidsvalet drar igång den 20 maj eller senast på valdagen den 7 juni. Se också till att alla du känner gör detsamma, tillsammans kan vi göra skillnad!

Hur ska man va´ för att va´ bra?

Igår och idag har jag varit på liberala riksmötet i Linköping. Det är alltid härligt och inspirerande att träffa andra liberala vänner, gå på seminarier och diskutera. Men samtidigt är det lite överväldigande när man kämpar nog mycket redan för att få ihop livet och politiken här lokalt. Det känns aldrig riktigt som om man gör tillräckligt på något vis. I alla fall jag får lätt prestationsångest när jag lyssnar på alla dessa fantastiska människor. T ex är jag alldeles för snäll och mesig, inga "coola och vassa" formuleringar här inte. Men vad ska man göra, jag är rätt så snäll och mesig, inte ett dugg cool. Jag gillar människor och tycker inte om att vara elak eller ironisk i tid och otid, jag är en vanlig trött småbarns morsa som brinner för demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och vår miljö. Jag gillar eftertänksamhet, jag gillar processen och diskussionerna - thats me! Måste man vara så där cool, trendig och kvicktänkt ironisk orddribblare för att räknas? Är det ok att vara en vanlig trött småbarnsmorsa med en rätt så ovass tunga och ändå vilja försöka påverka?

Länge leve mångfalden!

Idag har jag diskuterat odlad fisk med några medlemmar här i länet. Uppdrag gransknings tv program i veckan har väckt en uppmärksamhet, oro och ilska. Jag tycker att det är märkligt att vi aldrig kan lära oss att tänka hållbart. Dessutom vore mycket vunnet om vi kunde släppa vår fixering vid att hitta lösningen med stort L, den enda rätta som löser alla problem en gång för alla. Fiskodling är säkert bra som ett komplement om det görs på rätt sätt men bara därför behöver ju inte all matfisk i framtiden komma från odlingar och framför allt måste ju inte all matfisk vara just lax.

Det är ju hela tiden samma sak, vi måste hitta motorn med stort M till bilen som givetvis drivs av bränslet med stort B och energi till hus och hem bör givetvis enbart komma från energikällan med stort E (eller K kanske). Är det inte dags att ta ett steg frammåt från detta 1700-tals tänk (naturen=en maskin till för oss människor) och istället använda oss av all den kunskap vi faktiskt har. Mångfald berikar, minskar ensidiga belastningar och utgör en trygg buffert om något med "det-enda-stora-rätta" skulle gå snett. Dessutom passar det ju väldigt bra in i den liberala ideologin med frihet, individualitet och valmöjligheter för den lilla människan där vi inte låser in oss i rigida och svårföränderliga system. Länge leve mångfalden!

I behov av en energikick!

Idag är jag trött! Trött på orimliga krav, trött på tekniken (allra helst när den inte fungerar), trött på stress, trött på ständiga vårförkylningar (tack dagis för det), trött på att duktigt försöka laga mat (som helst ska vara fettsnål, vitaminrik, fiberrik, inte innehålla massor av E-medel och helst vara ekologisk och inte allt för dyr), trött på att hela tiden jobba och göra sitt bästa och helst lite till men ändå känna sig misslyckad och frustrerad när man inte kommit längre, trött på negativa människor som bara gnäller (like me), trött på att aldrig bara få vara och njuta av livet!

Hyser dock visst hopp om att en tillfrisknad från förkylningen och lite vårsol lättar upp humöret. Plan B är en e-medelsspäckad vaniljpudding med vispgrädde, kanske till och med två stycken ikväll. Är man desperat så är man!

Sammanfattning av veckan och intressant nämndmöte!

Ja, nu var det ett tag sedan senast igen. Jag har haft fullt upp i veckan, har jobb upp över öronen hela nästa vecka också. Dessutom är jag ohyggligt förkyld (tänk på killen i reklamen för nässpray som sitter på ett kontor fyllt med pappersnäsdukar - thats me! Tycker lite synd om mig själv faktiskt. (Vilket resulterade i att jag har köpt en stor påse chips OCH en dyr, fruktansvärt onyttig och jättesmarrig glass till mig bara mig ikväll!) Vad har jag då pysslat med under veckan!? Ja, förutom fullmäktige i måndags som jag redan skrivit om så var jag i Jönköping i tisdagskväll för arbetsutskotts möte med länsförbundet, onsdag kväll hade jag miljö- och hälsoskyddsnämnden + efterföljande verksamhetsplanering och igår kväll hade jag möte med övriga adepter och mentorer i mentors projektet för kvinnliga företagare.

Fyra kvällar med möten efter varandra, har det gett något konkret resultat!? Tja, AU mötet var mest praktiska detaljer inför årsmötet, vilket gör att jag med inte alltför dåligt samvete kan skippa styrelsemötet nästa vecka och istället gå på min dotters föräldramöte. Miljö- och hälsoskyddsnämnden var för en gångs skull väldigt intressant. Normalt sett brukar majoriteten och oppositionen inte vara särskilt oense (det mesta styrs ju av miljöbalken och lämnar inte särskilt många öppningar för ideologiska debatter). Men onsdagens sammanträde blev ett undantag.

Det handlar om det faktum att tillsynen för djurskyddet har flyttats från kommunerna till länsstyrelsen vid årsskiftet något som krävt extra administration för våra handläggare. En följd av detta blev att ett antal (27 st) av våra lantbrukare (som betalar årlig avgift för tillsyn) inte fick något besök under föregående år. Dessa har därför via LRF skrivit in till nämnden och mer eller mindre krävt pengarna tillbaka - de anser att de betalt för något som de inte fått. Normalt sett betyder dock inte en årlig avgift att tillsynsbesöket sker med exakt ett års intervall, normalt sett skulle dessa lantbrukare istället fått sin inspektion nu under våren istället (dvs lite förskjutet) om tidsbrist uppstått. Nu är problemet bara det att den tillsynen kan inte genomföras från kommunens sida då det ansvaret nu istället ligger på länsstyrelsen. Konsekvensen blir alltså att 27 st av våra lanbrukare får betala för den utökade administration som flytten av djurskyddet till länsstyrelsen innebar, 43 st hade ett helt vanligt år. Från alliansens sida ansåg vi inte att detta var rättvist. Oppositionen hävdade att det istället var orättvist att 43 lantbrukare fick sin normala inspektion medan 27 st slapp den, lantbrukarna skulle alltså hellre betala tillsynsavgift utan att få någon tillsyn än betala och få tillsyn enligt oppositionen! Det är ju ett rätt konstigt sätt att resonera av två anledningar, betydelsen av inspektörernas jobb nedvärderas (=bönderna tycker bara det är till besvär när de kommer) men kan ju också fråga sig varför man skulle vilja betala för - ingenting!? Dessutom har vi en ledstjärna i kommunen som bl a säger att kunden ska stå i centrum och att vi ska ge god service, dags att stå upp för den kanske! Alliansen fick som majoritet slutligen igenom att de 27 lantbrukare som inte fått någon inspektion ska få 70% av djurskyddsavgiften tillbaka (70% då vi räknar med att det är ungefär så mycket som ska täcka tillsynsbesöket, viss del ska även täcka normal administration av djurskyddet). Jag är nöjd, något annat beslut hade känts fel, lite kvalitet, ärlighet och service tycker jag man kan förvänta sig även av en myndighet!

När det gäller mentorsträffen kan jag bara säga att det var väldigt trevligt, det är en ynnest att få träffa och prata med så många framgångsrika, duktiga, drivande, engagerade och trevliga människor. Kan inte låta bli att undra vad det skulle innebära om t ex denna grupp träffades mer regelbundet för att kläcka idéer till gangn för näringslivet och kommunen - det skulle nog kunna uppkomma många intressanta projekt där! En fråga som kom upp som alla var överens om var väldigt viktig (flera hade personlig erfarenhet) är tandemrekrytering! Den biten måste gå att lösa på betydligt bättre sätt än nu, ett förslag dök till och med upp att erbjuda medflyttande 10 000 kr i starta eget bidrag. Bra idé tycker jag, absolut något att lyfta framöver!

Fullmäktige

Efter fem timmars sömn, nio timmar på jobb hos en kund och två och en halv timme i fullmäktige är jag aningen mör. Men goda mackor vid hemkomsten piggar alltid upp så lite energi finns det kvar för lite uppdateringar här! Fullmäktige ja, det var inte väldigt många ärenden ikväll, det var en information från Tranås Bostäders Sören Carp och budgeten som väckte viss diskussions lusta. Det var intressant att lyssna på information angående TB, spännande att man har hittat sätt att tillskapa nya lägenheter i det befintliga beståndet (utan nybyggnationer). Intressant också att få en överblick över hur verksamheten har utvecklats.

När det gäller budgeten så var det i princip alliansen mot oppositionen, där alliansen yrkade på en sänkning av överskottsmålet till 1 % (istället för 2%) medan oppositionen yrkade på en sänkning till 0,5 %. Skulle jag recencera vem som vann debatten så måste jag säga alliansen, men jag är ju naturligtvis inte särkilt opartisk! Jag måste faktiskt säga att jag inte riktigt förstod oppositionens argumentation riktigt. Oppositionsrådet tyckte inte att budgeten är tillräckligt offensiv, vi borde bygga mer. Kanske ligger det något i det, men problemet är att vi inte kan bränna ljuset i bägge ändarna från början. Vi vet inte hur långvarig den här lågkonjukturen blir därför är det naturligtvis viktigt att vi på ett ansvarsfullt sätt fördelar både resurserna och besparingarna över en längre period.

Fast det är klart det skulle kanske vara mer populistiskt inför 2010 års val att lova guld och gröna skogar och sätta sprätt på allt på en gång. Men vi är väl helt enkelt mer för handling än fagra löften antar jag. Jag glädjer mig i alla fall åt att oppositionens Anita Hellgren (S) i sitt inlägg förväntade sig vara i opposition även senare under de goda åren. (ung. "när det blir bättre tider kommer oppositionen i alla fall att...").

Om ni förresten undrar vad jag klassar som "goda mackor" så är det i det här fallet grovt bröd med rödbetssallad respektive tapernade (oliv och sardell röra) på. Låter det konstigt? Prova, det är jättegott!

Årsmöte

Idag har det varit årsmöte i folkpartiet här i Tranås. Vår kultur- och fritidschef Jonas Karlsson kom och berättade mer om verksamheten på kultur- och fritidsförvaltningen. Fokus låg på ungdomsverksamheten, där har förvaltningen jobbat på med en utredning gällande främst huruvida vi ska ha en ungdomsgård eller inte och vilka olika strategier man skulle kunna tänka sig. Mycket intressant tycker jag själv i alla fall, inte minst eftersom det delvis tangerar det som demokratikommittén har jobbat med när det gäller ungdomsrådet (se nedan). Det märktes också i debatten att det här med kultur och ungdomsfrågor är något som verkligen engagerar våra medlemmar, kul tycker jag!

Nu måste jag dock erkänna att jag är mer än lovligt trött! Hela helgen och viss tid under veckan har gått åt till att planera och förbereda årsmötet. I år har jag dessutom gjort i stort sett allting själv vilket är väldigt dumt - jag måste bli bättre på att delegera! Det låter liksom inte så mycket när man tänker på det i förväg, men det tar längre tid än vad man kan tro. Valberedningen ska uppdateras, inbjudan ska formuleras, skrivas och skickas ut, dagordningen ska skrivas, verksamhetsberättelsen ska skrivas, revisionen måste få alla handlingar, förtäringen ska ordnas (planering, inköp, förberedelser), detaljer i form av servetter, papptallrikar mm ska ordnas, tack-för-att-kom present ska fixas. I år gick väl det mesta bra förutom att jag glömde ta med ordförandeklubban och att jag var täpp i näsan så jag hade lite problem att få luft när jag skulle läsa upp verksamhetsberättelsen. Ja, och så tyckte min kära dotter att det var dötråkigt och min rara man muttrade när vi blev kvar med allt ihopplock och disk. Suck, ja! Finns det någon kurs man kan gå för att lära sig att delegera kanske? Nu är det i alla fall överstökat för i år, ett helt år till nästa gång!

Jo, förresten. Styrelsen blev omvald, inga förändringar i övrigt heller. Enda nyheten är väl att vi tagit nya stadgar men ingenting revolutionerande!

Demokratimöte

Ja, nu var det ett tag sedan igen, jag har varit ruskigt förkyld och snörvlat mig i säng tidigt varje kväll sedan i fredags! Idag har jag i alla fall haft möte med Demokratikommittén, vi har bl a tagit beslut om verksamhetsberättelsen för 2008, arbetsplan för 2009, en skrivelse till kommunfullmäktige angående ungdomsrådet. Utöver detta har vi som deltog i SKL:s mycket intressanta demokratidag i Stockholm i Januari månad rapporterat om detta till övriga ledamöter. Vi hann också diskutera lite kring Diskusdagen och framför allt valet till EU-parlamentet. Inte så dåligt jobbat på två timmar tycker jag! Länkar till några av dokumenten hittar intresserade här nedanför, liksom länkar till intressanta delar från Demokratidagen i Stockholm! Trevlig läsning!

Demokratikommitténs yttrande angående ungdomsrådet

Verksamhetsberättelse för demokratikommittén 2008

Program för SKL:s demokratidag 2009

När medborgarna gör budget

Upprustning av skolor i Portugal - ungdomars egen film

Tillitens geografi

Hur lyckas skolan med sitt demokratiuppdrag?

Vilka förstagångsväljare röstar?

Boktips: I mänsklig makt - om politikens vardagar

Alla hjärtans dag!

Ja, idag är det alla hjärtans dag. Vi har firat, om än inte storslaget direkt. Till att börja med så hade dottern dansträning på morgonen så hela familjen åkte dit. Medan lilla raringen tränade så satt jag och maken och läste tidningen i en skön soffa. Normalt sett brukar han träna också, men eftersom vi båda är rätt förkylda så var det inte riktigt aktuellt. Därefter bar det iväg till busfabriken i Linköping där jag passade på att klippa mig hos frisören samtidigt som resterande familjen rasade av sig bland klätterställningar, rutschkanor och bollar. Efter detta firade vi så smått med en fikastund och lite mer lek. Efter detta bar det av till leksaksaffären där en överlycklig femåring fick välja sig "precis vad hon ville ha" för de veckopengar som hon så duktigt sparat ihop under flera veckor. (Samtidigt fick en överlycklig fader välja precis vad han ville på biltema!) Efter lite diskret styrning bort från konstiga lysande nallar och en jättestor väckarklocka med en disneyprinsessa på slutade det med några (förvisso konstiga, men dock kreativa) pärlor som kan limmas samman genom att spraya vatten på dem. På vägen hem stannade en utsvulten familj till på pizzerian där två stycken underbart doftande pizzor fick följa med oss hem, där dröjde det dock inte länge innan de landade i våra tre magar. Därefter följde två tålamodsprövande timmar för mor och dotter med nya skumma pärlor. De fungerade hyggligt bra att få på plats, ungen fick in snitsen rätt snabbt. Men så fort lilla raringen råkade tappa en pärla på golvet eller något annat oförutsett hände som fick henne att göra en plötslig rörelse så stötte hon till pärlbrickan vilket slutade med att hon fick ligga och krypa på golvet för att leta rätt på tappade pärlor samtidigt som undertecknad tålmodigt för femtielfte gången la samma möster av en blå hund tillrätta på pärlplattan, phu! Nåja, lilla sockergrynet var väldigt nöjd med sin dag trots högt ställda förväntningar och , jag har klippt mig och maken har fått köpa nya sladdar till tv:n dessutom hann jag och maken faktiskt sitta i en soffa i busfabriken och stilla hålla hand i säkert tio minuter utan att bli störda! Så det har varit en rätt lyckad alla hjärtans dag för oss alla!

Offentlig toalett

Idag är min man rätt så nöjd. Det handlar om den offentliga toaletten här i Tranås. Han går just nu omkring och pöser lite, vad var det jag sa, säger han! Saken är den att han sitter i tekniska nämnden och när ärendet diskuterades så föreslog min kära man, som är mycket praktisk och problemlösande av sig, att det väl vore bättre att öppna upp en ingång utifrån till den befintliga toaletten på ICA istället för att krångla med någon dyr nybyggnation.

Det är liksom min rarings stil, föreslå något rätt knäppt som ingen tänkt på tidigare (gärna med lite lagom överlägsen attityd för han har "aldrig" fel) för att sedan luta sig tillbaka nöjd med att ha gjort sitt. Nu är han således pompöst stolt över sig själv. Antagligen är det väl med viss rätta (även om det är ytterst motvilligt jag stärker hans redan rätt stora ego), tydligen är det så att ordförande Forsell i tekniska nämnden tyckte att det var en bra idé och lovade att snacka med ICA:s ägare och på den vägen är det. Suck, jag får väl stå ut med det glada flinet ett tag till! Fast det gör jag egentligen med glädje, för han har ett stort ego med rätta min fantastiske man. Han är faktiskt väldigt, väldigt duktig och jag är hemskt stolt över honom - alltid! Puss på dig raring!

Länkar

Här kommer några trevliga länkar angående partirådet;

Uttalande om Eritrea och Dawit Isaak hittar du här!

På folkpartiets första sida, www.folkpartiet.se kan man också se en intervju med vår toppkandidat Marit Paulsen. Där finns också möjlighet att klicka sig vidare till annat spännande material från partirådet.

Men jag vill också uppmana var och en utav er att gå in på www.ettklickforskogen.se som försöker samla ihop pengar till Verles gammelskog utanför Göteborg. Bidra ännu hellre genom att köpa en bit mark eller kanske en björk eller en tall (25,56 kr, 50 kr respektive 200 kr). Ännu bättre är det om du kan hjälpa till att hitta sponsorer till klick-projektet, något som det råder brist på för tillfället. Som sponsor får du dessutom en annons på deras hemsida. Missa inte detta fantastiska sätt att tillsammans rädda viktiga naturtillgångar i vårt land!

Nyinflyttad!

Tänkte prova flytta över min blogg från folkpartiet.se/fridasblogg hit för att få ett lite mer "läsvänligt format", dessutom finns det ju möjlighet att lägga in kommentarer här vilket kanske kan vara lite kul! Vi får väl se hur det fungerar helt enkelt. Det innebär i alla fall att bloggen kommer att finnas på två ställen samtidigt! Så jag får väl säga välkommen till både nya och gamla läsare!