Rosenberg och svenskhet (Frida funderar på att bli filosof)

Igår såg jag en liten stund på Rosenberg och hans funderingar kring vad det egentligen innebär att vara svensk, vad är svenskhet. Jag måste säga att jag tycker inte att han kom fram till något riktigt klockrent svar. Tyvärr tyckte jag inte heller att vår egen minister Nyamko Sabuni hade något särskilt bra svar på det hela. Men det är klart, det är ju kanske inte en helt lätt fråga.

För mig är svenskhet helheten, dåtid, nutid och framtid. Dåtiden, historien, oavsett om man går tusen år bakåt i tiden eller två veckor så påverkar historiska händelser och personer som levt och verkat i Sverige hur vi både inom och utanför landets gränser ser på Sverige idag. Men självklar är också nuet viktig, aktuella händelser och personer, alltifrån ministrar och kändisar till vanliga svenskar definierar varje dag vad som är sverige och svenskt. Sedan har vi framtiden, allas vår gemensamma framtid. Oavsett vad som händer och hur det sker så är den något vi skapar tillsammans, vare sig vi vill eller inte. Interaktionerna oss människor emellan skapar hela tiden någonting nytt, där spelar det inte något roll vad man talar för språk, har för hudfärg eller kön, vad man har för politiska eller religiösa åsikter eller sexuell läggning. Ingen grupp skapar sin egen framtid, den skapas alltid i ett förhållningssätt gentemot omvärlden.

Dessutom är det ju så att vi inte kan frysa en särskild tid eller ett särskilt tillfälle och säga att nu är det perfekt. Nu är det precis som vi vill ha det. Tiden och utvecklingen (på gott och ont) fortsätter hela tiden vare sig vi vill eller inte. Det gäller egentligen bara att bestämma sig för om man vill vara med och påverka morgondagen eller om man nöjer sig med att bara påverkas!

Så svenskhet, tja. Det är helheten, allt och alla som satt sitt avtryck i stort och smått igår och idag och de som kommer att göra det imorgon.