Kräkfärdig av stress

Sitter och försöker djupandas och lugna ner mig efter att ha fått lämna nämndsammanträdet i flygande fläng för att hinna skjutsa dottern till Luciauppträdande. Mitt i en diskussion om hur punkten övriga frågor ska hanteras. Min åsikt är att det mycket väl kan finnas en sådan punkt men det kan finnas anledning att fundera på hur långa diskussioner man kan tillåta sig på den punkten. Bland annat kan det vara viktigt för föräldrar att mötestiden är hyfsat möjlig att förutse för att kunna planera hämtning och lämning av barn mm. Detta tyckte dock inte vice ordförande från socialdemokraterna var något som kunde prioriteras. Ett möte måste få ta den tid det tar, man kan inte strypa debatten var argumenten. Jag antar att vi båda har relevanta argument i sak, men båda synpunkterna får effekter på demokratin. I ena fallet begränsas barnföräldrar och troligen inte minst kvinnor från att engagera sig politiskt. Att ersättaren kan gå in räcker inte eftersom det handlar om möten som oplanerat går in på övertid, det är inte säkert att ersättare finns närvarande då. Det gör att man som förälder slits mellan två viktiga uppdrag, nämndledamot och förälder. Vad man än väljer (och) så leder det till stress, oro och dåligt samvete - en känsla av otillräckliget och misslyckande! Å andra sidan är naturligtvis en fri debatt mellan nämndledamötena vara viktigt för demokratin. Men går det att kombinera?! Kanske, men det kräver nog stor förståelse för våra olika villkor, hänsyn, anpassning och respekt. Tyvärr tror jag att det finns lite för många politiker som är lite för förtjusta i att höra sin egen röst för att det ska fungera! Men jag kan ju ha fel, man kan ju alltid hoppas!

Uppdatering...

.... sen sist! Vart hos läkaren, käkar pronaxen, fått tid hos sjukgymnast! Hoppet lever. Julmarknad, klappinköp, borttappad anteckningsbok, luciaförberedelser, möten, julavslutning. Så, idag! Uppe med tuppen för att vara med på dotterns luciafirande - mysigt att lyssna på barnen sång tillsammans i mörkret med andra mammor och pappor. Små tindrande lucior och tärnor, pepparkaksgubbar och gummor och ett gäng tomtenissar som efteråt skuttar runt som kalvar på grönbete i jakt på pepparkakor och lussebullar. Efteråt var det dags för ett möte med hushållningssällskapet i Jönköping tillsammans med omställning Tranås. Vi åkte dit förutsättningslöst då vi inte visste så mycket om deras verksamhet. Men det visade sig att vi har rätt många beröringspunkter där det nog finns förutsättningar för ett positiva samarbeten framöver! Dagen avslutas på spikmattan ...!

Omställning Tranås!

Nu är det klart! Jag kommer att börja arbeta med omställning Tranås, www.omstallningtranas.nu. Det blir en smygstart redan nu och sedan full fart efter nyår! Inte minst så ska vi anordna en framtidsvecka vecka 13 nästa år! Målet är att skapa en bra grund för framtida samarbeten och projekt som kan bidra till den så nödvändiga omställningen av vårt samhälle så att det med trovärdighet kan kallas hållbart! Men tro inte nu att det bara handlar om ekologiska produkter, energibesparingstips osv! Nä, för ett viktigt verktyg i omställningsarbetet och även en viktig byggsten i det långsiktigt hållbara samhället är hälsa och välbefinnande! Och vad kommer in där om inte upplevelser och aktiviteter inom kultur, idrott och hälsa!! Det kan därför bli en riktigt, riktigt rolig vecka i Sommenbyggd med massor av spännande aktiviteter och evenemang!! Men jag kan behöva DIN hjälp! Har du några bra idéer om aktiviteter, vad skulle du vilja veta mer om, finns det något bra du själv skulle kunna bidra med?! Tveka inte att höra av dig!

Angående helgjouren i Tranås

Igår var det fullmäktige och vi fattade två mycket viktiga beslut, dels att vi ska bygga ett nytt värmekraftverk för 400 miljoner, dela ett principbeslut om att vi är positiva till att flytta hemsjukvården från landstinget till kommunen. Dessa ärenden kommer jag nog att återkomma till en annan gång. Däremot tänkte jag ta upp S initiativ till ett upprop/lista för att få tillbaka helgjouren till Tranås. Det är ett bra initiativ som jag tror att de flesta KF-ledamöter ställde sig bakom igår. Men en viktig förutsättning får inte glömmas bort - mer pengar måste då fram i budgeten! Utan mer pengar finns en uppenbar risk att det blir färre läkartimmar under veckorna istället! Det vore mycket, mycket olyckligt. Jag har/är själv med om hur illa det är redan idag. I snart tre veckor har jag haft stora problem med mina leder med både kraftiga smärtor och rörelseproblem (har bl a svårt för att lyfta armarna). Efter två veckor fick jag nog och ringde vårdcentralen (ett mirakel i sig eftersom jag inte gärna erkänner att jag mår dåligt eller går till läkare). Jag har själv vissa aningar om att det kan vara psoriasis artrit (5 st i min släkt är drabbade), jag har problem med lederna till och från men har aldrig sökt hjälp eller fått någon diagnos. Sköterskan på VC höll med om att jag nog skulle behöva kolla detta men tyvärr fanns det inga lediga tider, allt hon kunde göra var att skriva upp mig på en lista! Hon tipsade om att det var lättare att hitta tider hos sjukgymnasterna, där fick jag prata med en trevlig kille som informerade mig att några tider före jul fanns det då inte. Däremot försökte han instruera mig per telefon om två rörelser jag ska göra för att hålla igång ledkapslarna(!?). Tja, det finns väl förmodligen många som har det oändligt mycket värre. Men lite jobbigt är det att inte vara säker på att man klarar av att klä sig på morgonen, kunna skrapa bort is från bilen, byta blöja på sonen, ta ner tallrikar från skåpet osv. Men de kanske kommer till mitt namn på listan någon gång till våren. Eller så blir jag bortglömd igen, för jag ringde faktiskt samma samtal förra hösten, då hamnade jag också på en lista men det ledde ingen stans!

Skoldag!

Idag har jag varit och besökt dottern i hennes skola! På begäran av henne själv (än har man uppenbart inte helt förpassats till facket "pinsam förälder"). Jag mjukstartade med lunch - mycket god fisksoppa, fräscht salladsbord och lite småäckliga pannkakor (fast ungarna tycktes gilla dem) - tacka vet jag hemmgjorda! Där efter var det rast (=kallt för kontorsklädd mamma) och så första lektionen med tyst läsning och lite matte. Sist på dagen var det engelska och högläsning av fröken Anita! Intryck?! Hyfsat lugnt i klassen, de verkar vara duktiga och arbetsamma de små grynen men lite trött och oroligt mot slutet. Bra individanpassning, inget "här ska alla pressas in i samma form" alls - väldigt bra! Överlag trevligt och lärorikt och A var så nöjd, så nöjd!!

Kära tomten...

...här är min önskelista för i år!
Jag har varit snäll för det mesta, kanske surat någon gång i onödan, gnällt någon gång för mycket och blivit lite för arg på ungarna någon gång ibland. Men överlag tycker jag att jag förtjänar åtminstone en del av nedanstående:
- 6 hela dagar under året att göra vad jag vill utan dåligt samvete! Bör även kunna tas ut i halvdagar!
- 2 (gärna fler) frukostar på sängen
- ett par varma filttofflor (inte några med halkig sula)
- massage, i så stor omfattning som möjligt
- nya underkläder (vart fall presentkort, grymt tråkigt att lägga pengar på men nödvändiga - inget skräp med syntet, spets å annat elände bara, men gärna eko...!)
- garn i blandade kulörer och varianter skulle också vara trevligt, men inget akryl, fint ska re va'!
- verktyg skulle också sitta fint, men då ska de vara mina, BARA mina!! En mindre hammare vore bra, en liten fogsvans, några skruvmejslar kanske och hemskt gärna en gammal hederlig svängborr! En rasp och en fil kan också vara bra att ha för en flicka som ja!

Ja, det var väl en härlig blandning av hårda och mjuka paket!

Inget som känns rätt!? Nå då skulle jag kunna tänka mig ett eller annat träd planterat på någon plats där det behövs, eller en liten bit Mangroveskog, kanske en ål eller en tiger eller en utbildad barnmorska eller två! Nu borde det väl ändå finnas plats för något till mig i tomtens säck!??

Politik, makt och begränsningar!

Sitter i bilen och väntar på att fempartimötet ska börja. Jag är lite tidig eftersom jag skjutsat dotter med kompis till träningen innan. Passar på att filosofera lite över politikens villkor och politikers makt att påverka! I realiteten är inte möjligheten att påverka så väldigt stora. Förutom de självklara gränserna som lagstiftning och ekonomi utgör så sätter även det egna partiet gränser (på gott och ont) liksom ev samarbete med andra partier. Utöver detta påverkar även information och underlag från förvaltningarnas tjänstemän vart och hur olika gränser sätts. Det lilla spelrum som finns kvar är minst sagt begränsat! Suck, nåja, man får väl fortsätta att försöka i alla fall!

Lite tacksamhet kanske?!

När man bor i ett land som Sverige är det lätt att ta viktiga saker som demokrati och mänskliga rättigheter för givna! Särskilt om man tillhör den "allmänna normen". Mitt i vardags stressen, julklappshetsen, ekonomisk oro och grubblerier kring huruvida LCHF eller viktväktarna funkar bäst för att gå ner några kilo så är det lätt att glömma att människor på andra håll i världen är beredda att offra sina liv för just dessa privilegier som vi så sällan förmår uppskatta! Människor dör på gator och torg i Kairo, Syrien och Jemen för att få chansen att lägga sin röst i demokratiska val. Människor riskerar sin egen och sin älskades frihet och liv för chansen att få var den de är och hålla sin älskades hand på gatan i Iran, Ryssland och Vitryssland varje dag! Så min uppmaning till dig idag är enkel, stanna upp en minut eller två och känn efter hur det skulle kännas att behöva leva gömd för att du älskar någon som regeringen inte godkänt, för att du skrivit om demokrati på din blogg eller bli häktad och misshandlad i timmar för att din granne angett till fel person att du läser fel böcker och tidningar. Så, nu kan du gå tillbaka till dina vardagsbestyr! Kanske gör det inte så mycket att torktumlaren just gått sönder! Glöm inte att ge dina älskade en kram också - bara för att du kan om inte annat!

Hållbar ekonomi

Idag har jag haft anledning att fundera på detta med hållbar utveckling och inte minst hållbar ekonomi! Det har börjat intressera mig mer och mer på sistone. Det känns inte som om det är ett område som är särskilt välutvecklat! Hur bygger man företag på ett hållbart sätt? Hur bygger men kommuner och regioner! Inte minst i dessa tider - hur bygger man upp verksamheter som är robusta och anpassningsbara till förändringar! Och nej, jag har inte några svar men väldigt många frågor och mycket nyfikenhet! Kanske en början!?

Skönhet - till vilket pris?

Läste i tidningen idag om en kvinna i Storbritannien som efter att ha färgat håret fått en så kraftig allergichock att hon hamnat i koma och nu kämpar för sitt liv. Ytterligare en kvinna i Storbritannien uppges ha dött i år av samma orsak. Boven i dramat är PPD eller PTD, en diamin som förekommer i ett par varianter. Många aminer (och diaminer) är allergiframkallande men allvarligast när det gäller alla kemikalier vi använder på så många ställen i samhället är att vi inte vet särskilt mycket om dem alls! Oftast vet vi bara mer akuta effekter, Som om de är giftiga direkt eller frätande, brandfarliga, eller liknande. Långsiktiga effekter har vi betydligt sämre kunskaper om liksom vad som händer när kemikalier blandas i naturen eller i våra kroppar! Inte heller finns det tillräckligt med vare sig kunskap eller lagstiftning när det gäller vad som händer när man lägger ihop effekten av flera olika ämnen som har liknande egenskaper. En mycket liten mängd av ett cancerframkallande ämne kanske inte har så stor betydelse, men om det finns en mycket liten mängd av väldigt många cancerframkallande ämnen kanske det inte är oviktigt! Eller om den lilla mängden finns i väldigt många olika produkter i samhället (t ex parabener). Hur som helst kan jag inte tycka att en snyggare hårfärg är värt risken! Jag fortsätter hellre vara gråhårig eller möjligen färgar med hårfärger utan de värsta gifterna även om det sätter andra begränsningar!

Utveckling i skolan!

Igår hade jag chansen att diskutera ett förslag jag funderat ett tag på med BU-nämndens ordförande, Leif Andersson. Jag har ju själv en gång i tiden jobbat som lärare och känt att det nog finns många idéer och tankar kring hur skolan och undervisningen skulle kunna utvecklas men det finns aldrig tid eller resurser för sådana fördjupningar. Allt handlar bara om att komma runt med det man faktiskt måste få gjort! Det här är knappast något unikt, så fungerar det nog på de flesta arbetsplatser idag, effektiviseringens och rationaliseringens följder kanhända! Nåväl, vad jag funderat på är om man inte skulle kunna ha några av våra lärare anställda i en "poolgrupp", där skulle man kunna ha en del av sin tjänst på någon skola, en del kanske som vikarie på någon/några andra skolor och en del arbeta med olika former av projekt i skolan (då skulle kommunen lättare kunna söka projektpengar). Dessutom skulle man kunna ha en utvecklingsledare för gruppen som t ex en lektor som kan ha nära samarbete med ett universitet/högskola för att få närmare tillgång till den senaste forskningen. En anställning i en sådan grupp skulle då bli ganska attraktiv och spännande. Dessutom skulle det kunna bli en buffert när elevunderlagen varierar mycket. Dels via att det är tydligare vilka lärare som kanske får byta arbetsplats men också då kommunen istället för att avskeda kompetent personal kan försöka jobba hårt för att få fram projektpengar för att på så sätt hitta andra sysselsättningar där ändå kompetensen och personalen finns kvar inom skolan. Dessutom skulle personal som idag kanske har sk "springvick" kunna få en egen gemenskap med kända arbetskamrater och därmed ökad trygghet. Tja, det var väl något sådant jag tänkt i alla fall! Kanske, kanske att den gode Leif nappar på idén!!? Vad tycker du?

Pumlor och regioner!

Ikväll har jag fortsatt mina tappra försök att lära dottern norrländska. Det går så där, hon tycker nog mest att mamma är pinsam! Men framför allt försöker jag lära henne det eminenta ordet "pumla"! Det är alltså ett mycket bättre ord för julgranskula! Var tvungen att gå in på pumlans vänners härliga hemsida www.pumlan.se.

Men jag har ju varit med på cks-dagen idag också. Vi har ju diskuterat vad kommunerna kan komma att behöva göra inför regionbildningen. Det var väl i och för sig trevligt och intressant. Men det känns inte som om det var så mycket nytt. Man börjar bli lite less på att samma saker måste tjatas om igen å igen å igen! Tycker nog att det är hög tid för mindre snack och mer verkstad!!

CKS-dagen

Imorgon är det dags för den sk CKS dagen i Tranås. Jag har ärligt ingen aning om vad själva förkortningen står för men innehållsmässigt kan man säga att det är ett samarbete mellan Linköpings universitet och ett antal kommuner, ett slags kommunernas akademi. Tanken med morgondagen är att diskutera regionernas och kommunernas praktiska arbete i samband med en regionbildning! Ska bli lite spännande - om jag tar mig dit! Lilla h har lite febergräns nu ikväll så vi får väl se hur han mår och vem som möjligen kan tänkas stanna hemma! :/

Hektiskt!

Oj, sista dagarna har varit aningen hektiska! I torsdags förra veckan hade jag en mamma-dotter-dag i Linköping med min kära åttaåring! Jag letade efter en schyst klänning i sista sekunden till Spira invigningen och dottern hävdade med bestämdhet att hon behövde en diskotopp till skoldiskot på fredagen! Vi lyckades faktiskt! Fredagen handlade om jobb, jobb, jobb och en härlig lunch med Britta Thurfjell på favvo restaurangen Ziesta angående omställning Tranås - superspännande och jätteviktigt projekt som jag lääääängtar efter att få bli en del av!! Lördagen handlade om att försöka växla mellan att göra mig i ordning för kvällen och umgås med barnen, 5 minuter måla naglar, 20 minuter läsa böcker, 5 minuter leta strumpbyxor, 15 minuter ta fram mellis osv! Men det gick det med! Söndagen var det ju farsdag, så då handlade det om att baka, laga mat och mysa med familjen och så förbereda lite inför veckans sammanträden och möten. Igår måndag var det lite administrativt pyssel på kontoret och därefter nämnd och så hem en snabbis och sedan styrelsemöte med fp. Phu, många sena kvällar på sistone! Kommande veckor kommer att bli lite jobbiga tror jag, dels är det många möten, dels är jag inne i ett intensivt sista skede innan kommande ISO-certifiering hos en av mina kunder - bära eller brista!?

En dotter på kontoret?

Funderar lite på att göra i ordning mitt gamla skrivbord på kontoret till min dotter. Tänkte i sådana fall låta henne skippa fritids helt eller delvis 1 dag i veckan så hon får komma och göra läxor hos mig istället. Kanske pyssla, måla eller spela spel också beroende på tid! Frågan är bara kommer hon att klara av det utan att pladdra ihjäl sin stackars mor?! Tja, tiden får väl utvisa! Idag har hon i alla fall agerat smakråd på en tripp till Linköping så morsan har lyckats komma hem med en schyst röd klänning till helgens begivenheter!

Klädångest

Det finns de som njuter både att shoppa kläder och klä upp sig till fest - det gäller inte mig! Till min stora fasa ska jag gå på invigningen av länets nya kulturhus, Spira, nu till helgen! Eller, fasa och fasa! Underhållningen och människorna kommer naturligtvis att bli härligt och roligt men kläderna...! Jag har (som vanligt) lyckats skjuta upp bekymret till sista sekund! Jag hade några alternativ i garderoben som tyvärr antingen var för stora eller för små. Jag var också kreativ och impulsköpte en billig klänning på HM för några veckor sedan, den var i och för sig snygg, men passar inte alls till det här tillfället. Vilket jag hade insett om jag tagit mig tid att prova! Suck, så imorgon är det dags! Efter några veckors håglösa gluttande i stans butiker ska jag försöka bemanna mig själv med tålamod och glatt humör så att jag orkar vandra runt i butikerna på jakt efter en vettig klänning! Det är kul med kläder när de väl sitter på men jag kan inte begripa hur någon kan tycka att själva införskaffningen är rolig!

Chock, glädje, sorg!

Tja, det går inte annat än att säga att det blev en omtumlande dag idag (också)! Fick ett samtal från pappa vid lunch - någon hade hittat en hund, Felix och han lever! Vilken chock, vi var ju helt säkra på att han måste vara död! Jag släppte allt jag hade för händerna och åkte hem för att kolla, kunde det vara sant lever han. Väl framme kom beskedet per telefon - det är fel hund, inte vår Felix! Vilken uppgivenhet, vi förstod ju nästan att det var för bra för att vara sant. Hade slutat hoppas och börjat acceptera att vi aldrig skulle se honom igen. Men sedan börjar man ju hoppas, men tyvärr! Hoppas du har det bra i hundhimlen eller var du nu är, lilla Felix! Vi saknar dig!

Budget!

Det här med budgetarbete är inte det enklaste! Någonstans är det ju så att pengarna aldrig räcker till, hur mycket man än har! Hur kan man överhuvudtaget prioritera mellan barn och gamla, ekonomiskt utsatta, kultur, näringsliv och jobb, vägar, nya tomter osv?! Vi behöver ju allt fast på olika sätt och av olika anledningar. Den här gången har jag tyckt att budgeten känts extra jobbig. Jag förstår inte hur vi ska få ihop ekvationen med höga kostnader för försörjningsbidrag i en tid av ekonomisk nedgång, nedskärningar inom skola som redan kämpar hårt för att nå målen samtidigt som kraven hela tiden ökar, stora behov inom förskola och fritids, stora investeringsbehov bara för att bibehålla nuvarande standard osv. I min värld räcker pengarna inte till, egentligen inte ens till det viktigaste vi har våra barn och ungdomar, våra gamla och funktionshindrade. Som liberal är det viktigt för mig att alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar och möjligheter att utvecklas, jag är inte säker på att vi uppfyller det idag. Jag är på inget sätt expert på området men hade det bara varit upp till mig så hade jag hellre sett en mindre skattehöjning öronmärkt för att stärka driften inom våra "mjuka" verksamheter. Pengar som skulle få gå till fler lärare i skolan, satsningar på elevhälsan, mindre grupper i förskolan, bra mat för barn och gamla, förstärkningar inom äldreomsorgen och demensvården t ex. Men skattehöjningar påverkar attraktiviteten och riskerar påverka den viktiga befolkningstillväxten negativt. Jag har försökt föra fram tanken men inte ens mitt eget parti här i Tranås håller med mig. Som ordförande är jag skyldig att föra fram hela partiets politik och som nämndordförande är jag bunden av våra gemensamma överenskommelser - ensam är inte stark! Jag böjer mig för majoriteten för vem är väl jag, jag vet knappast bäst, det bara känns fel - som att vi skulle kunna göra mer, bättre! Men det skulle kanske inte vara bättre med mer pengar, då skulle det kanske bara finnas nya viktiga behov att uppfylla - det tar kanske aldrig slut! Är det något vi alla kanske måste lära oss så är det nog att resurserna aldrig är oändliga, tillväxten inte obegränsad och behoven aldrig helt uppfyllda. Vi måste kanske helt enkelt göra det bästa av det vi har och då kanske den beslutade budgeten är en vettig kompromiss!? Men vad vet egentligen jag, jag är ju bara en vanlig småbarnsmorsa som inte ens klarar av att hitta en bortsprungen hund!

Försvunnen vovve!

Det har blivit en rätt dramatisk fredagkväll här hemma! Mamma och pappa är här och hälsar på med sina tre hundar! Men lilla Felix, en 14 år gammal papillon var plötsligt borta! Vi hittar honom ingenstans! Antingen har han gått och lagt sig och dött någonstans eller så har någon tagit in honom till sig! Mamma och pappa är självklart jätte oroliga och ledsna och är ute och söker efter honom i mörkret! Känna inte roligt alls! Om nu någon tagit hand om honom kan de väl ändå ha vett nog att ringa polisen! Stackars lilla Felix och stackars mamma och pappa!

Nattning pågår...!

Ligger i sängen och försöker natta en rätt motsträvig tvååring. Han skulle promt ha med sig stora kranbilen till sängen och det krävdes viss övertalning för att förmå honom att ta med lilla blå bilen och två "pojkar" istället. Vi hann ligga ner i ca 3 minuter innan han krävde "älling" (välling). Nu ligger han och skramlar med prylarna och säger tut tut! Ja, ja, jag lär väl vara fast här ett tag misstänker jag! Vad har hänt idag för övrigt? Tja, inte mycket spännande! Jag har varit ute hos en kund och jobbat med ISO 14001, skrivit klart en debattartikel om den regionala kulturplanen som förhoppningsvis kommer ut i dagarna och försökt styra upp i det allmänna kaoset här hemma! That's it!

Back in business!?

Jaa, det är sant! Nu ska morsan försöka ta sig tid att skriva lite här igen! Tänkte bara skriva lite kort om vad som hänt under tiden (2 år!!!). Tja, först kan jag ju konstatera att bebisar tar tid - inte för att det var något nytt direkt! Men att dessutom försöka driva företag och vara politiker samtidigt betyder att det där med bloggande rätt snabbt fick stryka på foten. Men under dessa två år har jag i alla fall hunnit med en valrörelse, bli ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, skola in sonen på två olika förskolor, bytt jobb (till kvalitets- och miljöchef på EFG), gå in i den berömda väggen och bytt tillbaka till att vara egen företagare igen, ja och så har vi (dottern) skaffat katt. Just nu kämpar jag tappert med att inte ta på mig för mycket (hur svårt ska det vara - jättesvårt) och dessutom bygger vi ut huset. Men det är väl som det gamla ordspråket "som man bäddar får man ligga"! Här innebär det bokstavligen att man allt som oftast inser att man ligger i en säng med både sand, traktorer, nallar, böcker och en sparkande tvååring! Drömmer och längtar efter ett sovrum med alltid renbäddad säng (utan sand), fluffiga täcken och kuddar där man kanske kan gå och lägga sig och läsa en god bok en stund innan man ska sova. Nu handlar det om att försöka smyga sig in i skenet av mobiltelefonen svärandes över att man trampar på lego och bilar på vägen för att sedan försöka hitta ett hörn av sängen fritt från prylar och barnsben. Har man lite flyt kan det hända att man faktiskt får tag på en kudde och en liten bit täcke också. Ja, det väl ungefär mitt liv just nu!