Kräkfärdig av stress

Sitter och försöker djupandas och lugna ner mig efter att ha fått lämna nämndsammanträdet i flygande fläng för att hinna skjutsa dottern till Luciauppträdande. Mitt i en diskussion om hur punkten övriga frågor ska hanteras. Min åsikt är att det mycket väl kan finnas en sådan punkt men det kan finnas anledning att fundera på hur långa diskussioner man kan tillåta sig på den punkten. Bland annat kan det vara viktigt för föräldrar att mötestiden är hyfsat möjlig att förutse för att kunna planera hämtning och lämning av barn mm. Detta tyckte dock inte vice ordförande från socialdemokraterna var något som kunde prioriteras. Ett möte måste få ta den tid det tar, man kan inte strypa debatten var argumenten. Jag antar att vi båda har relevanta argument i sak, men båda synpunkterna får effekter på demokratin. I ena fallet begränsas barnföräldrar och troligen inte minst kvinnor från att engagera sig politiskt. Att ersättaren kan gå in räcker inte eftersom det handlar om möten som oplanerat går in på övertid, det är inte säkert att ersättare finns närvarande då. Det gör att man som förälder slits mellan två viktiga uppdrag, nämndledamot och förälder. Vad man än väljer (och) så leder det till stress, oro och dåligt samvete - en känsla av otillräckliget och misslyckande! Å andra sidan är naturligtvis en fri debatt mellan nämndledamötena vara viktigt för demokratin. Men går det att kombinera?! Kanske, men det kräver nog stor förståelse för våra olika villkor, hänsyn, anpassning och respekt. Tyvärr tror jag att det finns lite för många politiker som är lite för förtjusta i att höra sin egen röst för att det ska fungera! Men jag kan ju ha fel, man kan ju alltid hoppas!