Flodhäst på rymmen

Phu, idag vågade jag mig ner till stranden med dottern. Ja, vi var nere där redan igår i och för sig men jag led något fruktansvärt av värmen eftersom jag inte lyckades hitta en enda bikini eller baddräkt som passade här hemma. Skuggan var inte något alternativ eftersom jag inte kunde se min vattengalna dotter från de få skugglägen som fanns. Senare på kvällen bar det därför in till stan för att införskaffa första bästa passande bikini och ett stycke parasoll för att försöka överleva detta och ev t kommande högtryck.

Ja, så idag vågade vi oss ner till stranden igen, i snigelfart kan tilläggas. Väl där kan jag inte direkt påstå att jag var särskilt sugen på att blotta min magnecylvita jättelika kroppshydda för allmänn beskådan. Men nöden har ingen lag och alternativet att bokstavligen rinna bort kändes inte heller så lockande! Så det var bara att bita i det sura äpplet och försöka kränga av sig kläderna utan att väcka allt för mycket uppmärksamhet. Vilket var lättare sagt än gjort när det kändes som fritt fall bara när jag skulle försöka sätta mig på filten. Så på det hela taget kände jag mig som en flodhäst på rymmen. Lite som en sådan där parodi från disneyfilmerna typ, flodhäst med ballerinadräkt som dansar på lina - thats me! Ja, vad gör man väl inte för att ungen ska få bada och hänga med polarna!

Ja nu blev det ju ett ruggigt långt uppehåll i bloggandet igen, men det har liksom inte riktigt funnits tid. EP-valet med efterspel, allt som ska hinnas klart på jobbet innan semestern, midsommarhelg med besök, planerande av dotters födelsedag osv. Jag tycker att hela juni liksom bara susat förbi på något sätt, vart tog tiden vägen!

Den här veckan blir det förhoppningsvis lite lugnare och lite mer ordning och reda, vädret är ju dessutom härligt vilket inte skadar. Ja om det inte vore för pollenhalterna då förstås, men det är väl bara att snörvla vidare och hoppas på att det ger med sig snart!

Igår fick jag för en gång skull gå upp och tala i fullmäktige, efter en interpellation från S. Det känns ju bra att få gå upp och försvara demokrati och yttrandefrihet i ett sådant sammanhang men väldigt tråkigt att det indirekt leder till ett försvar av sverigedemokraterna. Men vad är egentligen alternativet? Vi kan ju inte behandla demokratiskt valda politiska partier och politiker olika och samtidigt hävda att vi lever i en demokrati!? Jag kan väl tycka att det är tråkigt att S överhuvudtaget ställer den här interpellationen i fullmäktige, den ende vinnaren är just SD. Två gånger fick han tack vare detta chans att gå upp och säga att SD minsann blev största parti med 16 % av rösterna i skolvalet här i Tranås! Två gånger!! Visst ska vi debattera och diskutera sådana här viktiga frågor men det gäller att välja rätt forum och jag ser inte några som helst vinster för demokratin efter gårdagens debatt! Läs gärna interpellationen och mitt svar på interpellationen här även om det är lite långt!

Nationaldagen med studentparad

Idag var jag tvungen att åka in till stan för en del ärenden. Jag lyckades hamna mitt i studentkarnevalen. Normalt sett brukar jag tycka att den är rätt rolig att se. Ni vet, man kommer ihåg när man själv satt där på en vagn med studentmössan på huvudet och champagne i glaset - typ. Hela världen väntade på en, vuxenlivet när allt liksom skulle börja på riktigt. Ja, sedan dess har man ju vaknat upp förstås och insett att gräset inte är särskilt mycket grönare på andra sidan. Men idag när jag tittade på karnevalen och alla glada studenter så kunde jag inte riktigt le och tänka glada tankar. Istället kom jag på mig själv att undra över vad dessa ungdomar har för värderingar, vad har de för inställning till sig själva och sin omgivning, vad är viktigt för dem. Vad tycker de om människor från andra kulturer, med annan hudfärg, med andra religioner och annan sexuell läggning? Vad har de för tankar om solidaritet, mänskliga rättigheter, internationellt samarbete och fattigdomsbekämpning? Vad anser de att vi alla tillsammans har för rättigheter och för skyldigheter, vad som är rätt och fel? Kanske är jag bara nojig eller så håller jag på att bli gammal - jag vet faktiskt inte. Det känns helt enkelt inte bra och jag är rätt säker på att det inte räcker med att dricka ett glas proviva till frukost.

Kampanj i ösregn

Idag har jag försökt dela ut flygblad ute på stan. Det gick inget vidare, regnet öste ner, tårna höll på att frysa bort, fingrarna stelnade krampaktigt kring flygbladen och tänderna hackade. Brrrr!!! Ja, ok jag överdriver lite, men bara lite! Kan väl bara konstatera att det inte är särskilt många som är intresserade av flygblad i sådant väder! Enda trösten är att det var lika illa för alla partier som var där!

Rosenberg och svenskhet (Frida funderar på att bli filosof)

Igår såg jag en liten stund på Rosenberg och hans funderingar kring vad det egentligen innebär att vara svensk, vad är svenskhet. Jag måste säga att jag tycker inte att han kom fram till något riktigt klockrent svar. Tyvärr tyckte jag inte heller att vår egen minister Nyamko Sabuni hade något särskilt bra svar på det hela. Men det är klart, det är ju kanske inte en helt lätt fråga.

För mig är svenskhet helheten, dåtid, nutid och framtid. Dåtiden, historien, oavsett om man går tusen år bakåt i tiden eller två veckor så påverkar historiska händelser och personer som levt och verkat i Sverige hur vi både inom och utanför landets gränser ser på Sverige idag. Men självklar är också nuet viktig, aktuella händelser och personer, alltifrån ministrar och kändisar till vanliga svenskar definierar varje dag vad som är sverige och svenskt. Sedan har vi framtiden, allas vår gemensamma framtid. Oavsett vad som händer och hur det sker så är den något vi skapar tillsammans, vare sig vi vill eller inte. Interaktionerna oss människor emellan skapar hela tiden någonting nytt, där spelar det inte något roll vad man talar för språk, har för hudfärg eller kön, vad man har för politiska eller religiösa åsikter eller sexuell läggning. Ingen grupp skapar sin egen framtid, den skapas alltid i ett förhållningssätt gentemot omvärlden.

Dessutom är det ju så att vi inte kan frysa en särskild tid eller ett särskilt tillfälle och säga att nu är det perfekt. Nu är det precis som vi vill ha det. Tiden och utvecklingen (på gott och ont) fortsätter hela tiden vare sig vi vill eller inte. Det gäller egentligen bara att bestämma sig för om man vill vara med och påverka morgondagen eller om man nöjer sig med att bara påverkas!

Så svenskhet, tja. Det är helheten, allt och alla som satt sitt avtryck i stort och smått igår och idag och de som kommer att göra det imorgon.

Kampanjande och jobb om vart annat!

Igår spenderade jag nästan hela dagen på Holavedsgymnasiet här i Tranås. På förmiddagen var jag själv men på eftermiddagen dök faktiskt även vänstern och kristdemokraterna upp. Jag vet inte hur stor effekt det ger, men jag träffade i alla fall några ungdomar som var rätt pålästa och intresserade. Många var givetvis också intresserade av chokladeuros och nappade i förbifarten med sig en broschyr. Nåja, då har man ju gjort någonting i alla fall! De flesta jag pratade med var i alla fall säkra på att de skulle rösta vilket ju låter bra. Oron gäller väl egentligen främst ungdomar som går på mer praktiska program, de har allra lägst statestik när det gäller röstning i allmänna val. Bara ca 50 % i den gruppen säger sig tro att de någonsin kommer att rösta i ett allmänt val.

Idag har jag jobbat som en flitig liten myra, hann till och med städa skrivbordet vilket onekligen var väldigt välbehövligt. Ja, och så har jag ätit! Herregud det är som om jag inte har någon botten längre (inte för att jag brukar säga nej till gott käk i vanliga fall heller direkt). Men nu är det ju helt hopplöst, inte minst eftersom min motståndskraft och karaktär krymper ihop till ett litet russin så fort magen kurrar! Jag har redan gått upp 10 kg (!) och det är fyra långa månader kvar innan bebben beräknas komma! Suck!!

Nåja, imorgon ska jag i alla fall försöka knata runt här i Sommen och dela ut lite valmaterial i brevlådorna. Det kommer att göra ont i fogarna men det är nästan värre att sitta still länge och nu får jag ju lite motion och frisk luft också och det är väl alltid nyttigt. På fredag tänkte jag försöka stå en stund på torget och dela ut flygblad, hoppas på att träffa lite trevligt folk i alla fall. Men det skulle ju ha varit trevligt om man fick lite sällskap någon gång! Det verkar inte vara särskilt många av tranås politiker som är särskilt intresserade av att jobba för att förbättra valdeltagandet i detta val. Ibland känns det nästan som om man borde skämmas för att man försöker kampanja lite, som om man stör ordningen. Som om det är livsfarligt att faktist komma ut och träffa väljarna och stå för sin politik, huuu så hemskt!

Kaos

Senaste veckan har varit mer eller mindre kaos för min del. Efter att ha varit borta i en vecka finns det plötsligt alldeles för mycket att göra både privat, inom företaget och inom politiken. Värst är nästan sådant som man hoppats/tagit förgivet skulle vara gjort/blivit klart där man plötsligt inser att ingenting alls hänt och ska det hända något alls så är det just jag som ska göra det hela.

Veckan har alltså inneburit massor med jobb, massor med politik och massor med praktiska problem att lösa hemmavid.

För att ta några exempel så har har min dotter haft utvecklingssamtal på förskolan där vi fick veta att det förväntades att vi skulle komma till förskoleklassen och äta med henne två dagar senare. Hur får man in det i planeringen på två dagar? Varför har vi inte fått veta något tidigare? (Utan att gå in på några långrandiga detaljer kan jag säga att det slutade med mammaångest och krokodiltårar).

Affischer inför EP-valet skulle ha tryckts upp för flera veckor sedan, men de kom ut i fel färg! Tipsade diskret teknikern om att det finns en liten inställning till skrivaren som gör att den skriver ut bakgrunden också. Men det gick inte, inte förren jag själv fick gå in och hitta inställningen och ändra det hela. Borde inte tekniker veta det?? Nåja, det blev ju affischer till slut - bättre sent än aldrig, och teknikern ifråga är ju en rätt trevlig typ egentligen men ändå..!

Så akut problemlösning på en massa olika plan har kombinerats med allt jag själv har haft på "måste-göra-listan" vilket resulterade i att jag inte gick och la mig alls natten mellan onsdag och torsdag utan var vaken och jobbade för att hinna färdigt allting, eller i alla fall det viktigaste. Detta föranledde en utskällning av min man på morgonen för att jag inte tar hand om mig själv tillräckligt. Dessutom ledde det till att jag inte hann med planeringen inför ett medlemsmöte som var tänkt att hållas nu på måndagen så det fick strykas i sista sekund. Vilket i sin tur ledde till akut problemlösning för att få ut informationen till medlemmarna, de flesta i alla fall.

Imorgon är i alla fall dags för kampanjande på gymnasiet här i stan och sedan justering av protokoll från demokratikommittén samt uppsättning av lite affischer. Men oooj vad jag lääängtar efter en lååång semester!! Gärna med haltaskigt väder och mycket sömn! Nu ska jag i alla fall försöka ta mig i säng, riktigt tidigt.. klockan är inte ens tolv!